Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Åke skaffar sig stuga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade ju svikit honom och i stället gift sig med gubben
Flundra. Icke kunde han väl då ännu hänga fast vid
henne.
Men han ville icke fråga honom, utan yttrade blott:
— Kom, skall jag visa dig kammaren, där du kan få
sofva. Du bör vara trött, du gick ju uppe nästan hela
föregående natt.
— Tack, men jag kommer icke att stanna här längre.
— Hvad, skall du icke stanna här öfver natten?
— Nej.
— Tänker du då genast fortsätta längre bort?
— Nej, jag vänder i stället tillbaka.
— Tillbaka igen. Men hvad skulle du då här att
göra? utbrast skepparen förvånad.
— För att få reda på en sak.
— Och det har du nu fått?
— Ja.
— Jaså. Ja, adjö med dig då, efter som du
nödvändigt skall begifva dig af så här sent på kvällen. Men hur
tänker du resa? Har du någon båt?
— Nej. Det var just den saken, hvarom jag ville
tala med dig. Skulle du icke kunna låna mig en segelbåt
på några dar. Jag kommer tillbaka med den sedan.
— Åhjo. Det skulle du väl kunna få. Kom med så skola
vi se, livilken som kan passa.
Åke och skepparen begåfvo sig ned till stranden. Där
utsågs en passande båt. Genast hissade Åke segel och
lade ut.
— Ja, farväl då. När kommer du tillbaka?
— Om en vecka, kanske fjorton dagar.
— Det blir bra. Ajöss.
— Adjö.
Skepparen såg efter honom, när han seglade ut på
fjärden.
— Underlig kurre, den där. Först förtjänar han en
massa pengar i Stockholm, men det blir han icke glad öfver
utan sätter i stället upp den dystraste min, och icke heller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
