Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Åke skaffar sig stuga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slutat med de andra och närmade sig henne, gaf hon till
ett förtviflans skri och ville skynda undan.
— Han mördar mig! Han mördar mig! skrek hon
gällt.
Och Buss’ hemskt förvridna anletsdrag kunde också,
berättiga henne till en sådan tanke.
Men han grep henne endast hårdt i de mjuka armarne
och kastade henne efter de två andra. En af dessa hade
redan rest på sig och tagit åt värjan, men då Lisa kom
flygande som en boll, fick han sig en törn, så att han än
en gång tumlade öfver ända. Och nu lågo de alla tre
skrikande, sparkande, svärjande i en hög.
— Djäfla slyna! mumlade Buss, i det han hastigt
lämnade rummet.
Sedan dess hade han icke besökt källaren »Randiga
Byttan». Hans stolthet hade fått en för hård knäck. Och
fanns det än kvar en glimt af kärlek till flickan, något,
hvaröfver han själf föraktade sig, förkväfdes den med hvarje
dag. Men glad var han ej, och bitterheten satt ännu kvar
och gnagde i hans hjärta.
Det var därför Åke, då han tillsammans med Malin
träffat honom på gatan blifvit så förvånad öfver hans
förändrade utseende.
Men om hvad som verkligen tilldragit sig visste Åke
intet.
— Jaså, ni äro här för att göra uppköp för ert
blifvande hem, yttrade Buss, under det han med ett stänk af
vemod betraktade dessa två unga människor, som voro så
lyckliga, att de skämdes.
— Ja, herr löjtnant. Men det är svårt att reda sig i
en sådan här stor stad, då man icke känner till den något
vidare. Man blir allt lurad mången gång, svarade Åke.
— Det kan jag tänka mig. Men vänta. Jag har just
ingenting för mig i dag, jag skall följa med er och hjälpa
er till rätta.
Åke visste icke hvad han skulle svara. Han stod blott
och tummade sin mössa och såg dum ut. Malin rodnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
