- Project Runeberg -  Kungens blå gossar : roman från Carl XII:s sista år /
795

(1900) [MARC] [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Åke skaffar sig stuga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Hur många äro de? frågade han.

— Omkring tjugu stycken, alla beväpnade med spjut,
knifvar och bössor, svarade fiskaren.

Åke insåg, att de icke skulle kunna försvara sig.

— Kom! Låt oss fly! Fort! ropade han till Malin,
som icke hade fått på sig mer än underkjolen.

Malin ref till sig några plagg, men innan hon hunnit,
få dem på sig sprängdes dörren och ett tiotal ryssar kommo
inrusande. I det flämtande ljusskenet kunde man se deras
skäggiga ansikten och knifvarne, som blänkte i deras händer.

Malin gaf till ett skrik och sjönk afdånad till golfvet.
Åke störtade fram för att skydda henne. Fiskaren hade
redan blifvit nedstucken. Ett par ryssar rusade på Åke
och sårade honom. Han hade försett sig med en lång
knif och stack ned en af dem, men drefs bort från Malin
af de anstormande. Några hade fattat tag i henne och
voro i färd med att bära bort henne.

Då Åke märkte detta blef han utom sig af förtviflan.
Som vid skenet af en blixt drog hela hans lif och allt hvad
han tänkt om deras framtida lycka förbi honom. Alltså,
det var slut, förloradt. Med ett rytande kastade han från
sig de ryssar, som anföllo honom, skyndade fram till Malin
och stack sin knif i hennes bröst. I dödsögonblicket mötte
hans blick hennes öga. Hon igenkände honom och han
tyckte sig kunna läsa en glimt af tacksamhet i hennes
blick. Därpå rusade han upp och började hugga och sticka
vildt omkring sig. Flere ryssar föllo, men till sist träffades
han af ett spjutstygn i bröstet, så att han nedföll död.

Och då morgonen grydde lyste den bleka oktobersolen
endast öfver några förkolnade stockar och några
svartbrända lik.

Det var allt som återstod af Malin och Åke och deras
lyckliga hem.

illustration placeholder


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:49:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blagossar/0801.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free