Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XXVIII. Nu är jag herre öfver dig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| KAP. XXX VIII. |
Nu är jag herre
öfver dig. |
— Är det något mer ers nåd
i befaller?
— Nej...
— Annars så...
— Jag önskar vara ensam. Gå!
Mannen vid bordet vinkade med handen och prästen
gick sin väg, missnöjd med att icke ha kunnat få ett längre
samtal med denne underlige och outgrundlige person.
Mannen reste sig upp och började gå fram och tillbaka
i det lilla rummet. Det var en smärt, högrest gestalt, de
svarta, spetskantade kläderna voro ytterst eleganta och
näsduken, som han höll i handen och med hvilken han då och
då förde upp till pannan, doftade af den finaste parfym.
Efter en stund satte han sig ned, stödde hufvudet mot
handen och stirrade ut genom fönstret.
Novemberstormen röt därutanför, snön yrde mot rutorna,
det var kolsvart, han kunde ingenting se annat än en
ensam, svagt blinkande stjärna, som glänste högt därofvanför.
En lång stund satt han så. Då och då tog han handen
från hakan, lyfte på hufvudet och trummade med fingrarne
mot bordet. Så stirrade han åter ut i mörkret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:49:30 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blagossar/0815.html
