- Project Runeberg -  Kungens blå gossar : roman från Carl XII:s sista år /
831

(1900) [MARC] [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIX. Sista tablån

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Hvad! Myteri. Är löjtnanten galen, utbrast Armfelt
och stirrade häpen på mig.

I få ord berättade jag för honom, hvad jag kommit
under fund med.

Armfelt skyndade in i stugan, tog på sig uniformen,
hvarpå vi tillsammans begåfvo oss till stugan, där den
brottsliga öfverläggningen hölls. Lyckligtvis var denna ej
afslutad. Armfelt behöfde blott lyssna några minuter för
att ha saken klar för sig och inse, att jag talat sanning.
Han sände mig efter ett kompani, medan han själf ställde
sig på post vid dörren. Soldaterna kommo, och stugan
omringades.

Då detta var gjordt, ryckte Armfelt plötsligt upp dörren
och trädde, åtföljd af mig, in midt bland de sammansvurna.
Du kan icke tänka dig deras häpnad. Om åskan slagit ned
midt för deras fötter, kunde de icke blifvit mera förskräckta
och öfverraskade. Alla tego och stirrade mörkt på gene-
ralen.

— Hvad förehafven I här? frågade han barskt.
Ingen svarade.

— Nå, hvarför tigen I? Han I plötsligt blifvit stumma,
eller hvarför sen I så besynnerliga ut?

Ett mummel hördes.

— Sjung ut!

Slutligen tog en af dem mod till sig och yttrade:

— General! Vi hålla endast en bönestund för att trösta
oss i våra svåra mödor.

På rösten igenkände jag ögonblickligen anföraren för
de sammansvurna.

— Skön bönestund, som de skurkarna hålla! mumlade
jag för mig själf.

Därpå närmade jag mig generalen och hviskade några
ord i hans öra, i det jag pekade på mannen, som talat.

— Jaså! brummade generalen kort.

Därpå vände han sig till mannen:

— Du ljuger, din skurk! Jag vet hvad I förehafven
här. I tanken ställa till myteri inom hären, svika fanan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:49:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blagossar/0837.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free