Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIX. Sista tablån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
längre bort syntes några, som stapplande begåfvo sig af
mot öster.
En tanke föll Buss in.
— Kanske vore det farligt att låta kamraten sofva
längre.
Han drog kappan från Kruses hufvud och skakade
honom för att väcka honom.
Kruse låg still, likblek. Buss lät handen smekande
fara öfver vännens tärda drag. Huden kändes kall. En
hemsk tanke bemäktade sig honom. Han kastade sig ned
på knä i snön och synade noga vännens drag. Intet tvifvel
mera. Kruse var död.
En stund satt Buss sorgsen vid liket. Så bredde han
kappan åter öfver honom.
— Farväl då, kamrat! Må du sofva lugnt. Du har
kämpat som en ärlig stridsman och är värd paradiset,
mumlade han, i det han reste på sig.
Han kastade en blick på vännens lik, så vände han
sig om och gick för att sluta sig till några soldater, som
han såg sträfva fram genom snödrifvorna. Det var några
finska knektar, härdade, väderbitna, frostkylda, men af
segaste virke i hela svenska hären.
— Hur långt ha vi till närmaste by? frågade han en
af dem.
— Vet icke så noga. Men efter hvad jag hört lär
Dufveskans icke vara långt härifrån. Hinna vi blott dit,
kanske vi äro räddade, ty där finnes nog folk.
— Ja, låt oss försöka, svarade Buss och spände sina
krafter till det yttersta.
Man hoppades hinna fram före natten. Men dagen var
kort, skymningen kom och ännu kunde några stugor, som
tydde på en by, icke upptäckas. Åter fick man tillbringa
en natt i snön. Buss var förtviflad. Han trodde icke att
han skulle kunna öfverlefva densamma. Det kändes hårdt
att vara så nära målet och räddningen och likväl icke kunna
nå den.
Han lade sig ned i snön liksom de andra. Han kände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
