- Project Runeberg -  August Blanche och hans samtid /
35

(1892) [MARC] Author: Nils Erdmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Tidens karakter och pressförhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OPPOSITIONEN VÄXER.

35

flytelser af dessa personer, hvilka, sjelfva utan förtjenst,
bemöda sig framför allt att göra hvar och en annan
misstänkt, tillskapa mången gång himmelsskriande brott af ett
enda obetänksamt eller illa valdt uttryck, och ega i sjelfva
verket ingen annan utväg att visa sin oumbärlighet och
göra sig gällande än genom de faror de uppställa icke ens
efter sin inbillning utan efter sina enskilda egennyttiga
beräkningar.» Slutpunkten i motionen är en önskan, att dessa
brottslingar »genom något lämpligt korrektiv åtminstone
sättas ur stånd att vidare skada.»

Från och med denna riksdag är oppositionen fullväxt.
Trots alla åtgärder och åtal för att döda den, kan den icke
fällas, icke ens tystas ned. Oppositionen blir en helt naturlig
sak i vårt statslif, och 1823 skrifver Lindeberg i Stockholms
Posten: »Oppositionen är en nödvändig ingrediens i en
konstitutionell statsförfattning».

Statsrevisionen 1827 var ytterst oppositionell och
närgången mot regeringen. Likaså 1828—1830 års riksdag.
Då var det som frågan om den bekanta skeppshandeln
förekom till behandling och upprörde ständerna. Genom
skeppshandeln har regeringen »begått en handling, rakt stridande
mot den i Europa och bland alla civiliserade folkslag erkända
stats- och folkrätten», sade Horn. Anckarsvärd påstod, att
styrelsens principer hotade med att undergräfva det allmänna
välståndet, och G. Hjerta höll ett tal, der han ordade om
godtycke, om »ett planmessigt utfördt korruptionssystem»,
och om »att all annan behandling än att enligt § 30
Regeringsformen till domstolarne öfverlemna att döma i saken
är opassande för representationen.»

Något åtal skedde ej, men Horn insinuerade, att
regeringen köpt sig fri genom mutor och korruption, och
Hjerta höll ett nytt, ännu kraftigare strafftal om landets
betryck, om moralisk försämring, om politisk svaghet och
ekonomisk vantrefnad, och roten och upphofvet till allt
ondt var — regeringen.

Vi se sålunda, hur oppositionen växte. Och den höll
sig icke blott inom riksstånden och riddarhuset. Nej, den
framträdde på ett annat fält, pressen.

i 5 Genom statsmakternas beslut i mars 1810 fick Sverige
en tryckfrihet, fullt lika omfattande, som den kort förut
varit inskränkt af godtycket. Tre månader senare innehöll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 20:12:07 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanche/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free