- Project Runeberg -  August Blanche och hans samtid /
40

(1892) [MARC] Author: Nils Erdmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Tidens karakter och pressförhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40 TIDENS KABAKTKB OCH PRESSFÖEHÅLLANDEN.

Vermdömålet, hvilket genom Anmärkarens allarm gick derhän,
att åtal anstäldes till och med mot landshöfdingen. J. P.
Theorell hade derför icke så orätt, då han i sin broschyr,
Försök att Tourmatta på opinionen, tillegnadt honom, som ville
tournera och blef bet, talar om publicitetens stora vigt för
samhällsordningen.

Mellan 1817 och 1820 erinrar man sig knappt mer
än en enda indragning. Veckobladet Föreningen påstod 1817,
att jemvigten i ett samhälle endast kunde bevaras af regenter
som f »kände sitt folk, dess vanor, egenheter, lyten och

dygder». Så kom en parallel
mellan de inhemske
konungarne, Gustaf II Adolf, Karl XI
med flera, och de tyskar eller
danskar som innehaft Sveriges
tron. Man förstod, att det
handlade om Karl Johans
dynasti; man sårades af piken,
åtalade och indrog.

Efter 1820 blef kontrollen
skarpare.
Tryckfrihetsförordningen kommenterades på ett
nytt sätt. Antingen, sade man,
innebär en kritik ett klander
af monarken, och då blir det
majestätsbrott, eller är den ett
klander mot monarkens
rådgifvare, hvilket i sin tur är ett
nedsättande af konungen, ty då insinueras ju, att styrelsen
skötes ej af konungen sjelf, men af konungens rådgifvare.

Härigenom utvidgades indragningsmaktens fält.
Lindgrens Granskaren föll 1820, emedan den kritiserat en ny
Öfverflödsförordning. I stället för att böja sig, resignera
och stryka flagg, kände man sig förnärmad af detta kitsliga
småsinne. Efter hvarje nederlag reste man sig på nytt,
och den 20 november 1820 erhöll man i Argus en präktig
ledare. Auditören Scheutz och magister Johan Johansson
öfvertogo här oppositionens artilleri. Det var om Johan
Johansson Blanche sedermera skref: »Hur såg det
verkligen ut här i Sverige före 1820? Vi hade fria
statsinstitutioner, tack vare 1809, men hvar voro de? De voro
skrinlagda liksom guldet i kassakistan med godtycket till

G. Scheutz.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 20:12:07 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanche/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free