Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Tidens karakter och pressförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 TIDENS KAHAKTER OCH PRESSFÖRHÅLLANDEN.
mer lysande, otroligt kostsam armé; en på allt sätt mer
favoriserad, men derför ej förtjenstfullare
embetsmanna-kår etc.»
Reservationen trycktes i Skandinaviens Conversaiionsblad.
Wetterstedt fann densamma »i hög grad förnärmande och
anstötlig», och ville till och med stryka den ur adelns
protokoll. Lefrén bad Dalman »i fäderneslandets namn och
vid allt heligt att medgifva det otillbörliga i sitt anförande».
Cederström uppmanade honom »att vara på sin vakt och
ej för hastigt betaga sig ett skydd af riksdagsmannarätten,
hvilket torde blifva af nöden, i händelse man sedan skulle
behaga lagfora honom på hvad som stod i tidningen»; och
Lagerbjelke, som fann »att medborgarsinnet hade blifvit
oroadt och den undersåtliga tillgifvenhetskänslan uppskakad»,
föreslog att adeln skulle uppsätta en adress, som af en väld
deputation borde öfverlemnas till konungen. I den
underdåniga adressen bad adeln om ursäkt 1
Så kom det minnesvärda året 1830. Julirevolutionen
utbröt i Frankrike, hela Europa skakades af stöten. Belgien
ville upplösa unionen med Holland, mellersta Italien reste
sig mot påfven, det olyckliga Polen afskuddade sitt ok. I
Tyskland var det öfverallt oroliga utbrott; i England fick
reformpartiet god vind i seglen, och frukten af dess arbete
blef en ny reformbill.
Äfven hit upp till den skandinaviska halfön kom en
och annan dyning af det politiska vågsvallet. 1815 års
heliga reaktion tvangs nu att maka åt sig, bortsopad af
stormen, och något, som man den tiden hade döpt till
liberalismen, började genom pressen inympas hos menniskorna.
Julirevolutionen helsades med förtjusning. Redan i
augusti utropade Argus: »Karl X förlorade sin krona och
hans dynasti franska tronen; parisarne återeröfrade franska
folkets frihet, tryggade den europeiska civilisationen och
befästade för alltid beståndet af det verk, som deras fäder
för fyrtioett år och sexton dagar sedan grundlade genom
Ba-stiljens eröfring.» Skandinaviens Conversaiionsblad instämde
med Argus, aftryckte Marseljåsen och yttrade i september:
»Den blinda lydnadens tid är förbi. Folken börja tydligt
visa, att de veta ej blott hvad de äro skyldiga, utan äfven
hvad de ha rätt att fordra.» Gustaf Hjerta utsände i augusti
1830 i Medborgaren ett upprop, stäldt till »svenske män»,
der han sökte förmå dem att göra insamling för frans-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
