Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Tidens karakter och pressförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDSTECKEN.
49
här på republik i hela gården och Styckgjutarebacken utför.
Vaktmästare, betjenter och himlen vet hvilka allt tala ej
om annat än upplysningens stigande, de liberala ideemas
slutliga seger, oaktadt allt motstånd, de gamla monarkiernas
bortvräkande, tronens omkullstörtande o. s. v. Jag hade
flere gånger ämnat mig till Munkbron att köpa upp sabel-
bönor för vintern,–— men hvilken dristar det under
ett sådant bildstormeri!» *
Så skildrar Gustava den revolutionära yran. Jemte
den växte ock sympatierna för Polen. I juli 1831 utropade
Argus: »Polackarnes sak, vigtig för alla folk, är för oss
svenskar en oöfverträffande dyrbar, ja, helig sak!» Men
Karl Johan tänkte icke som Argus eller folket. En polsk
emissarie, som anländt till Göteborg, fick befallning att
oförtöfvadt resa sin väg ur riket. En uppmaning från Paris
att jemte Frankrike söka medla, afvisades af Sverige, som
icke erkände Ludvig Filip, och när Warschau föll, utropade
Karl Johan: »Dieu soit loué pour la cause de 1’humanité!»
I stället sluter han sig till Polens bödel, Ryssland;
kronprinsen afreser i beskickning till Petersburg, och dennes
fjerde son döpes till Nikolaus.
Icke mindre obenägen är han ock för reformer.
Konungens misstänksamhet växer uppe i fursteborgen. Rundt
omkring ser han, hur oppositionsfloden stiger, då och då
inkastande ett Aftonblad till honom.
De frisinnade tidningarna hade småningom afsomnat.
Argus lefde, men med ett tynande lif, och Gustaf Hjertas
Medborgaren saknade större spridning. Dagligt Allehanda
och Dagbladet upptogos af annonser. Rydqvists Heimdal
var mera ett litterärt blad; Wallmarks Journal uppträdde
moderat, och Granskaren och Stockholms Tidning stodo i
kungens sold. Den enda, som egde någon betydenhet, var
Minerva, utgifven af Askelöf, Polyfems redaktör, som 1829
redigerat Objudne Gästen och året derpå omdöpte denna
gäst till. Svenska Minerva. Samtidigt hade Askelöf äfven .
sjelf ändrat färg. Frisinnad förut, blef han nu konservativ;
han hade, enligt Wieselgren, »mod att segla mot
tidsströmmen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
