Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Tidens karakter och pressförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 TIDENS KARAKTEB OCH PRKSSFÖRHÅLL ANDEN
Nästa gång angriper man adelns sjelfskrifvenhet, och
1823 stöter Anckarsvärd på, i det’han afgifver en motion
om ståndsförfattningens upphäfvande. »Ståndsförfattningens
upphäfvande,» svarar konstitutionsutskottet, är »till behofvet
ej ådagalagdt, till nyttan problematiskt och för närvarande
till verkställigheten omöjligt», och frågan faller, för att snart
åter dyka upp.
Nu följer en hel rad broschyrer och artiklar,
afhandlande ämnet utan att släppa taget, och i april 1831
undertecknas ett nytt förslag, utarbetadt af Anckarsvärd och Johan
Gabriel Richert.
Adeln är i synnerhet föremål för kritik. »Vår adliga
representantkammare» — heter det i Mimer — är helt och
hållet sammansatt »efter födselns tillfällighet.» Insigter och
duglighet gälla icke ett grand. Deraf blir en följd, att
sällskapet är »blandadt». En och annan ledamot —
omtalar artikeln — klagar öfver att nödgas hafva sin plats
»bredvid personer, med hvilka man ej kan gå tillsammans
på gatan, eller med hvilka hederligt folk icke kan umgås
utom hvart femte år; eller som sägas taga ut sina
riksdags-poletter för att slippa undan gäldstugan, dit de tilläfventyrs
föras, så snart trumpeten afblåser deras värdighet såsom
representanter, eller som sälja sina representationsrättigheter
för tio à tjugu riksdaler m. m.» Flertalet af adeln är för
öfrigt »hoffunktionärer, landshöfdingar, regementschefer samt
embets- och tjenstemän inom hufvudstaden, att ej nämna
ministérens egna medlemmar jemte alla deras slägtingar
och klienter.» Om dem kunde man med full rätt använda
samma ord, som förekommit hos Argus — de gå »med
mekanik».
Under de följande åren kringsändas petitioner öfverallt
i riket för att insamla underskrifter. Den ena kallar
ständerna »gamla rustningar af harnesk, — — en sjuklig
utväxt på nationens kropp,–en fyrdelning, som motverkar
allt verkligt samlif.» Aftonbladet och Allehanda, som
återgåfvo dess innehåll, åtalas för »smädliga uttryck om Riksens
Ständer».
Åtalet gaf en ny fart och nytt intresse åt saken. På
Aftonbladets byrå utlades petitionen; en annan af samma
slag bröt sig väg ända till Skåne. 1834 framburos de till
konungen, den ena af Anckarsvärd med flere tusen namn,
den andra af baron Kantzow med sex hundra underskrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
