Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ungdomsperioden i Upsala och Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 UNGDOMSPERIODEN I UPSALA OCH STOCKHOLM.
»Man läser och studerar,
Pl baler figurerar,
Bland bröder pokulerar
Och pengar vigilerar.
Om morgon hos professorn kurar man,
Om qvällen man gör sin kur för döttrarna minsann.
Men svallar stridslust i vårt blod,
Hur finna ämnen för vårt mod?
Jo — om det gäller,
Det finns gesäller.»
Studenterna hafva vräkt omkull några smörlass för
Helsing-bönderna; dessa hafva rest sig, man slåss på alla gator, och
en af de unge männen utropar förtjust: »Nu som blixten
till Svartbäckstulln; stormen kring hela sta’n, så att
pedanterna dö af slag i sina sängar I»
Detta var ett af nöjena vid vintermarknaden, Distingen.
Då brukade Gautier och hans manege gästa staden, och en
af Blanches kamrater, »det bästa hufvudet på sin tid», Alin
eller d’Allot — hans turkiska musikantnamn — uppträdde
på Gautiers hästar »med» — säger Blanche — »stor
konstfärdighet och ännu större bifall.»
Då var det ett slags guldålder för studenterna, skrifver
han. »Alltid kommer det någon resande bekant, som består
middag eller sexa för det man visar honom domkyrkan och
de akademiska lärosalarna. Efter middagen eller sexan följer
man sin gästfrie värd till hans logis och ger honom en eller
två sångqvartetter, allt efter som trakteringen varit till,
hvarefter man skils med ömsesidig belåtenhet.» Ett minne af
detta slag från 1836 berättar Blanche sedermera i En
brottmålshistoria. *
Klart är, att åtskilliga studenttyper mötte honom. Här
ser han Thure Bäck, som slank igenom kameralexamen.
»Rabenius pustade mot honom och Jöns Svanberg dref med
honom, men hans lugn liksom hans tystnad vid alla frågor
var beundransvärdt.» Här fäster han sig en qväll vid en
kamrat i allmänna sången, hvilken bland första basarne går
och skriker i hans öra: »Vikingasäten, drumliga hundar!»
Här träffar han den af honom sedan förevigade Snålandus
och återser Kalle Utter, skolkamraten från Stockholm, som
* Se Bilder ur verkligheten, del IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
