Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ungdomsperioden i Upsala och Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOSFORISMEN OCH PROFESSORERNA.
63
goda smaken» mot »det sjukliga vettet och den dåliga
smaken hos det så olyckligt emanciperade tyskeriet (romantiken).»
Men — fortsätter Blanche — man hade glömt honom »för
en annan, som, ehuru af stort snille, likväl bar vapen för
sistnämda falska principer.»
Hans beröring med professorerna och umgänge i
familjerna var under hans studentår troligen icke vidsträckt. I
ett bref till Hedda Hammarskiöld från maj 1830 skrifver
skalden Dahlgren om ett besök i universitetsstaden:
»För-lidne vecka var jag i Upsala på några dar. Fahlcrantz,
doktorn, prosten, candidaten, consistorie-assessorn, geniet,
instruktionsofficeren vid Upsala universitets genie-corps, den
liberalaste af alla liberala näst salig Biberg och Stockholms
Tidning, låg kränk i influensan; Atterbom och Geijer sig
lika älskvärda till sina karakterer, den förre som vanligt sig
ankande öfver ögon och måge, den senare upprymd och
svärmisk; Palmblad, kall och lugn; en magister Törneros
liflig, bestämd och af ett hurtigt väsen. Professor Rogberg,
nyss uppstigen från influensan, beräknande, satirisk och vänlig.
Jag var till middag hos Atterbom och fann ett verkligt
syskontycke mellan honom och hans fru i afseende på
utseendet. Fru Palmblad var ett älskvärdt fruntimmer,
okonst-ladt och hjertligt. Fru Geijers dragande och släpande på
ögonlocken, hvilket gaf henne ett languisant utseende,
förledde mig till hälften att tro på något litet koketteri, det
föll sig ej illa; jag meddelade min anmärkning åt några
andra, som påstodo att just detta var ett tecken, att jag funnit
synnerlig nåd hos henne. Jag nästan språkade med henne
ensamt, eller rättare hon med mig, och jag sökte vara så
artig som möjligt; det var också första gången jag hade
lyckan se henne. Professor Svanberg såg ut som en halffull
skjutsbonde från Barkarby. — Inviterad af Ostgöta landsmän
till afton å nationssalen, träffade jag honom der, äfvensom
farbror Häffner vid en pipa, en ölbutelj, luden pels, grått
hår och öppna armar vid mitt inträde. Jag åtföljdes af hela
studentmassan hem under sången: Biåsen nu alla! — och
precis som soldaterna med tre hurrarop vid afskedet!»*
Denna qvicka interiör är en sida af saken. Här passera
storheterna revy för vår blick, men det fanns äfven ett annat
* Bref till fru Hedda Hammarskiöld 1829—1842 från C. F.
Dahlgren. (Kungl. Bibliotekets handskrifter.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
