Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det minnesvärda året
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÄMNINGEN I SVERIGE
95
Minerva hade sålunda ej så orätt i sin förklaring, »att
alla dessa indragningar blefvo ett slags reklam». Så säger
äfven Beskow i en artikelserie Systemet, synlig i Svenska Biet
1840. Der roar han sig först åt oppositionstidningarnas
klagomål. »Indragningsmakten» — skrifver han — »har
vållat, att flere tidningar, som skolat utkomma klockan fem,
ej kunnat utgifvas förrän klockan half sex, och har tvungit
tidningsutgifvare att ändra en, stundom två bokstäfver i
tidningens titel. Man har varit nödsakad att utbyta den
ansvariges namn från Per till Pål, Olof i stället för Anders,
Truls för Jöns o. s. v., hvarigenom upplysningens heliga
sak lidit mäkta afbräck.» Så tager han i skärskådande
indragningarnas verkan på de olyckliga tidningarnas affärer och
prenumerantantal. »Vidare» — skrifver han — »har hvarje
indragning småningom på ett ledsamt sätt ökat
prenumeranternas antal, så att till exempel en tidning, för hvilken från
början blott behöfde uppläggas 1,000 exemplar, slutligen
måst underkasta sig en upplaga af 5,000 exemplar utom lösa
numror, hvilket med stora inkasseringar och dylikt vållat
egaren mycket obehagliga besvär.»
Här kunde man tillämpa det bekanta ordspråket: intet
ondt finnes, som ej har något godt med sig! Allt beror
endast på hvilken synpunkt man anlägger. Hierta hade
nämligen icke heller så orätt, då han efter Richelieu citerade
detta utrop: »Skrif tre ord på en papperslapp, så skall jag
sätta er på Bastiljen!»
Dessutom blomstrade favoritväldet och Braheväldet. En
obetydlig notarie i Göta hofrätt, Nerman, blef, såsom broder
till regementsläkaren vid Hästgardet, husläkaren hos detta
gardes chef, Brahe, utnämd till häradshöfding i en af rikets
domsagor, derefter till sous-chef i favoritens riksdagskansli,
derefter till t. f. polismästare i Stockholm, lagman,
underståthållare och t. f. justitiekansler — detta trots konseljens
enhälliga motstånd.
Det märkvärdiga året 1838 inleddes i Aftonbladet af
en nyårssång med omqväde: »den blinda lydnaden är slut».
Sedan följde artiklar mot excellensen och mot Nerman.
Främst märkes en uppsats Om juridiska gunstlingar, tydligt
utpekande den hatade justitiekanslern, hvilken stäldes vid
sidan af generalprofossen Göran Persson. »Der dylika
grundsatser få råda någon längre tid» — hette det — »blir
domaremakten snart hel och hållen en kår af beredvilliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
