- Project Runeberg -  August Blanche och hans samtid /
118

(1892) [MARC] Author: Nils Erdmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Freja-redaktören och hans stab

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118 FREJAREDAKTÖREN OCH HANS STAB.

som hos andra möjligen är förlåtligt, blir hos en publicist
nästan ett brott, säger han, »ett brott mot det sköna i konst
och det sanna i tanke och handling».

Och Blanche börjar sin kamp mot den oärliga pressen,
och skrifver i januari en skarp liten artikel, Publicisternas
börsbal, dramatiskt utkast. Här finner man en anspelning
på Geijers bekanta affall, som skett året förut och var en
seger för de frisinnade. * Här ser man, att affallet äfven
inverkat på Blanche. Det enda, han beklagar, är att det
kom väl sent. »Hvarför kom ni ej förr, innan dammet
hunnit tillsluta publikens ögon och hjerta för strålarne af
ert snille, för värmen af edra känslors eld?»

Blanche liknar tidningarna vid roffåglar i en bur,
hoppande mellan glömskans och föraktets galler. »De heta
Granskaren, Axplockaren, Stockholms Tidning, ** Argus den
fjerde med flera. De hafva afbitit knopparne på den
periodiska pressens vårplantor och sedan bestrött vägen med
tistlar, på det ingen ärlig fot skulle våga sig derpå.» I
buren ser man vidare alla indragningar och åtal, de
rnakt-egandes förföljelser mot den döda oppositionspressen, hvilken
varit gagnelig och solid i Sverige, och tack vare dessa odjur
vågar icke en menniska, »ingen med någorlunda värde, ikläda
sig ansvarigheten af en politisk skrift. Från denna tid hafva
den gröfsta servilism å ena sidan och egennyttan och
passionerna å den andra skjutit upp frodiga törnen.»

Universiteten göra ingenting för att hämma ogräset.
Tvärtom förqväfva de hvarje ädlare blomma. Allt är en
förbistring — utropar han sorgset — »den fria
yttranderätten är en börsbal, der penningen är den förnämsta
prydnaden, der några dankar besörja ekläreringen och der slutligen
publiken får betala fiolerna.»

Så talade Blanche, önskande en reform, och snart skulle
han få erfara publicisternas hämd. Den 12 mars började

* Geijer gaf, som bekant, genom affallet en stark stöt åt de
konservative. Särskildt blef han nu en varm reformvän. I
Litteraturbladet sade han bland annat, att genom historiska studier blir det
klart, att »oaktadt allt det vackra, som kan sägas om ståndsmonarkien
i verklig mening, Sverige merendels så olyckligt föreställt en sådan,
att det snarare deraf haft olägenheterna än fördelarne».

** Axplockaren redigerades af apotekaren Huldberg, Stockholms
Tidning af kammarjunkaren Rothlieb och hofjunkaren Tigerschiöld.
Båda voro salarierade ur konungens handkassa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 20:12:07 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanche/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free