Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Konflikter med Aftonbladet, Saint-Simonismen och C. J. L. Almqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
KONFLIKTER MED AFTONBLADET.
försökte icke att vederlägga beskyllningen, och i slutet af
februari lästes med spärrad stil på första spalten i Freja
följande inskription: »År Ett Tusende Åtta Hundrade
Fyra-tiotvå knäföll det f. d. liberala Aftonbladet, tiggande »landets
framtida kraft och lycka» ur en furstlig hand och
försäkrande, att de värdigaste redskap till främjande deraf voro
den kamarillan undergifna ministéren Törnebladh & Komp.,
samt förklarande, för att kunna säga denna artighet,
grundlagen annuMerad. Vandrare, bed för den svaga, som på
samma gång vill vara folkets och aristokratiens vän.»
Aftonbladet svarade, att allt detta vore lögn, och Freja
fortsatte samma elaka inskription i flere följande nummer,
utan att låta varna sig. Blanche skref en liten opera i fem
akter, Hjertklappningen, der Hierta uppträdde under öknamnet
Minevigalasse. Två nummer derefter kom, en ovettig artikel,
Oblyghetens Hjertblod, antagligen af Sandström, och nu började
Freja ett nästan oresonligt krig, mer riktadt mot Hiertas
egen person, än mot tidningen.
Först sökte den angripne att taga itu med allvar, att,
såsom det hette, »bringa sakerna dtrhän, att emellan
tidningar måtte komma att gälla samma lag för heder och
ära samt emot kalomnier, som uti annat hederligt folks
umgänge»; men då anfallen icke upphörde, utan snarare
ökades, använde han sin farliga ironi såsom vapen. Den
30 april skref han, att en försoningsfest, enligt hvad man
sade, snart komme att firas mellan stora och lilla Hvalfisken
i Katthafvet vid Packartorget (»kattspannet är ju Frejas
attribut», anmärktes), ty »hafvets grumliga vatten synes
hädanefter kunna blifva ifrågavarande hvalfiskars, likasom
det hittills varit de döda kattornas, lätta element.»
August Blanche svarade i ungefär samma ton i »ett
litet kapitel om hvalfisk- och några andra fisksorter». Blanche
uttryckte sin förvåning öfver Hierta, hvilken, ehuru han ju
studerat under Argus, icke ens hade lärt sig att sjelf blifva
en hvalfisk »om också blott af minsta sorten, utan åtnöjde
sig med att blifva visserligen en ful fisk, men af högst
underordnadt slag» (en ål). Freja borde sålunda vara stolt
öfver sin hvalfisk; han skulle kunna rensa publicitetens
farvatten, sluka alla litenheter, som uppgrumla elementet, äfven,
om det fordrades, aftonbladsredaktionen, ehuru han icke
egde en nog förskämd smak att göra det; ty, skrifver
Blanche, »vi veta ej rätt, hvad nytta vi skulle hafva af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
