- Project Runeberg -  August Blanche och hans samtid /
197

(1892) [MARC] Author: Nils Erdmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Konflikter med Aftonbladet, Saint-Simonismen och C. J. L. Almqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

» GÅR-A N»-LITTERATü R.

197

Celestine, hvilken i det erotiska har Saras fria tänkesätt,
glömmer den stackars Sara för Celestine, som han lefver
med, fördjupar sig i skulder och träffar en dag sin äldste
son, frysande och förskrämd ute på gatorna i Stockholm,
dit han blifvit uppskickad af Sara, som har lungsot, i
ändamål att få plats såsom lärling hos en bagare. Den otrogne
sergeanten dränker sig i Norrström; Celestine blir
glädjeflicka och kommer till sist på tukthuset.

Här tager nu Blanche vid och fortsätter historien i en
ny liten broschyr, kallad Sara Widebeck. Blanche erkänner
väl i företalet till boken, att nu gällande former icke
befordra lyckan, icke heller bidraga »till en sann moralité»,
men det Almqvisfc-ka receptet vågar han icke antaga.
Upp-bygger man på samma sätt som Almqvist i Det går an ett
gudatempel af sedlighet på en drömd mensklig fullkomlighet,
söker man blott i frihet från alla yttre band lyckan, då
glömmer man äfven, enligt Blanches resonnement, »att den
vida äldre modern jorden ännu fortfar och skall fortfara att
föda brister och svagheter ända till yttersta dagen. Liksom
menniskokroppen, så länge den ej kan lefva af solsken och
vackert väder, måste hemta sin näring af de simpla ämnen,
jordtorfvan alstrar, måste också menniskosjälen, så länge den
ej är ren som en gud, hållas inom yttre band, de må nu
vara samhälkts eller familjens. Äro banden, som för några
likväl visat sig vara ganska lyckliga, hårda för andra, ;à är
det bättre, att samhället och familjen hafva denna hårdhet
på sina samveten, än att dessa i evighet skola skälfva under
frihetens missbruk- och motstridiga vindkast. Hade
ifrågavarande författare mäktat bevisa sanningen af den sats, som
predikar ett tillkommande tusenårigt rike, ett nytt
lycksalighetens, då skulle vi med nöje äfven hafva underskrifvit
Det går an, hvilken han genom sina skrifter efteråt sökte
förvandla från roman till dogm. Men nu, ehuru som vi
tro i tanke att väcka en ljusens ängel, väckte han en
slumrande demon i mensklighetens hjerta, — — och författaren
är för stor och betydande för att ett sådant tilltag skulle
lemnas oanmärkt.»

Allt detta är godt och torde kunna försvaras. Icke
heller är det klandervärdt att parodiera boken, hvilket Blanche
uppgifver såsom målet för sin skrift, men hvad som
med allt skäl torde kunna fördömas, det är hans parodis
vågade situationer och, framför allt, dess personliga karakter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 20:12:07 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanche/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free