Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Konflikter med Aftonbladet, Saint-Simonismen och C. J. L. Almqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYTT ANBBBPP MOT BERGVALL.
209
lexa de erhållit. Den »skall lära dem att hålla sig i skinnet
och låta sina värda personer beskedligt stanna utanför, sedan
det väl visat sig, att allmänheten icke vill hafva något obytt
med dem.»
Blanche kunde icke gilla denna uppfattning af saken.
Nej, det rörde allmänheten, pressen, yttranderätten. Ty,
sade han, »finge ett dylikt försvarssätt (— ’att vända
anfallen mot främmande personer för att på enskild väg söka
skada motståndaren’ —) vinna häfd inom publiciteten, vore
i och med detsamma yttranderätten föraktad och dess
undergång förr eller senare afgjord. Yttranderätten, den vi älska
med hela själens värme, har uppfordrat oss att gå strängt
till väga för att förskona den från framtida befläckelser af
dylik art.» Flertalet af tidningarna delade denna
uppfattning.
Då kom i Aftonbladet åter en liten bihistoria. »Freja,
Minerva, Svenska Biet, Samlaren, Upsala Tidningar, Carlstads
Tidning och några andra verkligt fria kämpar i
konungariket Sverige ringa i detta ögonblick stormklockan till strid
för ett underdjur, hvilket de kalla tredje personen.–Om
än den ene bär i skölden ett asklöf, den andre
blank-smörjeburken och den tredje ett svart bi, så står dock
slägtmärket inristadt på hvarje fysionomi, och de liktidiga
rörelserna utmärka alltför tydligt, att de samtlige röra sig
efter kamarillans pekfinger. Sålunda kunde man ock nu
förmärka ända till det lekamliga band, som förenade de
såta vännerna, och tydligen se, hur den tredje personen
sträckte ena handen ned i honung och doppade den andra
i blanksmörja.» Efter att hafva roat sig åt det märkvärdiga
»underdjuret», upprepade författaren sina anklagelser mot
Bergvall, hvilken sålunda gjordes till en »mellanlänk» i
pressen.
Freja blef efter detta rent af utom sig. Aftonbladets
vän, Dagligt Allehanda, förklarade, att »Freja visat prof på
ett så beskaffadt uppförande, att om vi skulle begagna
samma språk som hon och hennes vänner, vi skulle säga,
att hon öfvergått till en oförskämdhet så skändlig, att den
gränsar till vanvett.» Sörmlänningen gillade denna
Allehandas förklaring, medan deremot Biet gaf ett uttryck åt
den harm, som med fog hade blossat upp hos den öfriga
tidningspressen. Efter några betraktelser öfver dådet yttrade
det i slutet af augusti 1842: »Undre derför ingen af våra
August Blanche och hans samtid. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
