- Project Runeberg -  August Blanche och hans samtid /
239

(1892) [MARC] Author: Nils Erdmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Revolutionsåret 1848

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TIDSTECKEN".

239

Hos Carléns träffade han en krets af vittert folk, de
gamla bekanta vännerna från Freja och Aganippen —
Snellman, Ingelman, Sturzenbecker, Almqvist, Arwidsson, Mellin,
Kiellman-Göransson och Ridderstad. Almqvist sökte han
likväl helst undvika. Ingelman berättade någon hemsk
spök-scen, och Ahlström ackompagnerade August Blanches nya
kupletter. Dannström utförde någon ny komposition,
Stjernström sjöng, Jolin deklamerade, Snellman satt tyst och
begrundande vid sin tekopp, och »sedan var det Blanche, den
oförliknelige Blanche, som vid mer än ett tillfälle lät flytta
ljusen i sälen ned i en rad på golfvet och i någon monolog
lät sällskapet komma att skratta af förljusning.»*

Efter 1840 års oroliga riksmöte inträdde en kort tid af
lugn, nästan af trötthet. 1843 firade man Karl Johan till
följd af hans 25-åriga regeringsjubileum. Stockholm
illuminerades, borgerskapet gaf en fest, och Hierta klagade öfver
»svenska folkets barnslighet».

1844 insomnade konungen, och styrelsen öfvergick i
hans son Oscars händer. Nu blef det åter lif med anledning
af riksdagen, och alla konservative, alla högre uppsatte
helsade med förtrytelse de nyutnämde statsråden, köpmannen
Jonas Wærn och en major vid namn Silfverstolpe, män utan
förutsättningar för platsen, tyckte man. När Sandströmer,
Genberg och Gripenstedt följde, miste titeln »statsråd»
åtskilligt af sin glans, och oaktadt majestäterna bemötte
stats-rådinnorna med artighet och égard för männens höga rang,
kunde de ej förhindra, att »societeten» log. Man log och
man rynkade sina fina näsor åt dem, dessa »improviserade
statsrådinnor» utan namn, och fastän de måste bjudas, höllos
de på distans. Allt detta visar en demokratisk utveckling.

1844 upphäfdes indragningsmakten efter ett regemente
af 32 år. Äfven under Blanches tid åtalades Freja, nämligen
i juli 1841. Då tidningens ansvarige utgifvare var
konst-förvandt, torde man kunna antaga, att dess redaktör, Blanche,
skref memorialerna och ledde rättegången. I svarsskriften
yttrade han bland annat följande: »Sedan aktör haft tillfälle
att yttra sig, får jag närmare vidröra hans påståenden. Det
blir då min ordning att på aktör återkasta beskyllningen
emot mig för en ’väfnad af illvilja och smädelse’, såsom
aktör så poetiskt uttrycker sig, och att för en sådan
beskyllning kräfva all lagens upprättelse, emedan det är hög tid

* Emelie Flygare-Carlén: Minnen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 20:12:07 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanche/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free