Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Intryck från Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DECEMBERDAG ARNE 1851.
271
barrikad, nära tre alnar hög eller af en mans höjd. Det
var den första barrikad jag sett med egna ögon.» Uppe
pà barrikaden ser han en ung blusman, hvilken han kände
till från en restaurant i grannskapet, der den unge hjelten
brukade äta middag. Omgifven af en liten skara arbetare
frän trakten, svänger han tricoloren mot lanciererna, som
närma sig. »Jag har svårt» — skrifver Blanche — »att
nu erinra mig min egen sinnesstämning i detta kritiska
ögonblick. Men nog tänkte jag bestämdt på Leonidas och
hans spartaner, när de uppstälde sig mot Xerxes’ öfvermakt.»
Den femte är allt slut — friheten, barrikaderna. Staden
var höljd af lik, blodfläckar och tårar. Uppkommen till
sitt rum i tredje våningen på qvällen, träffade han ett
gladt lag, svenska vänner och punsch. Westerstrand sjöng:
»Gråt, fader Berg, och spela, din pipa sorgligt stäm!»
Åker-stein och Jolin räckte honom ett glas. Men den qvällen
kunde ej fader Berg spela. Blanche hade fått sorg efter
sin mördade republik.
Två månader senare var han i Tuilerierna jemte sin
vän Jolin och såg den nye kejsaren. Kommen på endast
tre alnars afstånd från mannen, sade han till Jolins stora
Martin Christoffer Bergvall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
