- Project Runeberg -  August Blanche och hans samtid /
283

(1892) [MARC] Author: Nils Erdmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Blanche på Malmgården och på valmöten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

REAKTIONEN EFTER 1848.

283

miga atmosfer, som tryckte dem, samt öfver den liknöjda
och tungsinta stämning, hvilken hade efterträdt 1848.

Året derpå egde ett dylikt möte åter rum. Då var man
ännu sorgsnare än 1849. »Mycken nedslagenhet och
misströstan om reformens sak tycktes uppenbara sig.»

1850—51 års riksdag fick äfven sin prägel af denna
skarpa reaktion. Konungen hade lemnat sin liberala politik
och började att så småningom hylla absolutismen. Han
sade, att han icke tänkte framlägga något nytt förslag till
representationens ombildning, sedan det gamla fallit; det som
blef uppgjordt af ständernas konstitutionsutskott bibehöll den
förhatliga och förderfliga fyrdelningen. Derför måste man
tåla sådana ord om representationsfrågan, som att den var
»en larmklocka för att sätta packet i rörelse på gator och
torg, reform-möten och banketter». Derför kunde man roa
sig åt »skriket på gatorna», tala om att med bajonetter
»bibringa hopen upplysning». Derför sade en friherre i ett
plenum på Riddarhuset: »Få dessa stojande, som söka att
bryta lag inom landet, väl stryk, så komma de icke åter.»

1853 och 1854 fortsatte reaktionen, ohejdad och
okuf-vad. Endast sex ombud kommo till Örebro vid det nya
reform-mötet 1853, och banketten, som under riksdagen hölls
på hotell Fenix för att blåsa lif i revolutionsårets förslag,
mötte intet intresse och räknade femtio deltagare. Konungen
g|orde till och med ett angrepp mot tryckfriheten, hvilket
dock misslyckades tack vare pressen.

Emellertid saknades icke varnande röster. Nils
Tersmeden yttrade i ett plenum på Riddarhuset: »Till oss vända
sig snart sagdt alias ögon. Våra medstånd fråga: månne
Sveriges ridderskap och adel är allvarligt sinnad att så att
säga sopa rent för sin egen dörr? — — Formen för
ridderskapets och adelns sjelfskrifna representationsrätt medgifver
missbruk af en vådlig och nära nog skamlig beskaffenhet,
dem grannlagenheten förbjuder mig att vidröra.»

Äfven grefve Lagerbjelke tuktade sina ståndsbröder.
Sjelfskrifvenheten ålade dem förpligtelser, sade han.
Rättigheterna åtföljdes af motsvarande skyldigheter, hvilka bland
annat voro, att adelns representanter nödvändigt »skola
infinna sig i riksdagsorten, icke för att under vintern vistas och
roa sig i hufvudstaden, utan för att flitigt deltaga i
riksdagsförhandlingarna. De skola infinna sig vid representationens
öfverläggningar, icke dä det faller sig för dem lägligt eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 20:12:07 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanche/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free