- Project Runeberg -  August Blanche och hans samtid /
288

(1892) [MARC] Author: Nils Erdmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Blanche på Malmgården och på valmöten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

288 BLANCHE J’Å MALMGAEDEN OCH PÅ VALMÖTEN.

Han uttryckte sin glädje öfver det nyvaknade lifvet.
Dagen vore i hög grad betydelsefull för Stockholm. »Den
nya valordning vi fått, den fyrtiogradiga röstskala man kastat
till oss såsom ett hån mot det heligaste och mest ovanskliga
hos menniskan, hennes vett och känsla, den har, ehuru
måhända utan gifvarens mening, åtminstone något godt med
sig: den har uppryckt det splittringsfrö, som klasserna
beständigt utsådde och drogo så rika skördar af, i det de skilde
medborgare från hvarandra. I stället för att vara svenske
medborgare hafva vi varit fabrikörer, handtverkare,
minut-handlare, grosshandlare och så vidare — och alla dessa hafva
uppdragit skarpa linier sins emellan, som voro
olycksbrin-gande för vårt samhälle. Det är nu åtminstone utsigt till
en bättre samfundsanda, under hvilken vi gemensamt kunna
sträfva till fäderneslandets väl —■ —.» Sjelf hade han
mot sin vilja uppstälts som kandidat. Anspråken på en
riksdagsman voro nämligen stora. Först och främst skulle han
vara ärlig och uppriktig, alltid sjunga ut och alltid tala fritt.
Vidare fordrades det ett himmelskt tålamod, en rik erfarenhet
och mångsidiga kunskaper. Blanche kunde icke uppfylla
dessa oerhörda kraf, men, sade han, »mina vänner ansågo
mig böra qvarstå som kandidat, och jag gick tyvärr in derpå.
Så står jag då trogen som en soldat på sin post, beredd att
segra eller stupa, hvilket är mig likgiltigt, så vida någonting
kan vinnas dermed.»

Blanche uppstäldes såsom mötets kandidat och erhöll
vid profvalet alla afgifna röster. Orsaken till sin framgång
kunde han icke fatta. »Ar det» — sade han— »de i mina
skrifter uttalade åsigterna som slagit an*, så kan jag försäkra,
att jag städse skall blifva dem trogen. Hvad jag som
yngling brann för, det skall jag också veta att som man
förfäkta, så länge min själ är mäktig af tanke och känsla
och min tunga icke sviker dem begge sin tjenst. Med detta
löfte upplöser jag denna sammankomst, tackande eder, mina

* Detta lär verkligen hafva varit fallet. I Sonen af söder och
nord utkastar Armands far ett slags bild af idealstaten: styrelse på
folkväldets grund, frihet utan inkräktningar och våld, en jemlikhet,
som icke qväfver hvar och ens naturliga tillväxt och företräde, ett
broderskap af frie män. Styrelsen skall akta egendomen, arbetet och
arfsrätten, göra ordningen till medborgarnes lag och freden till
nationernas. Den skall slutligen »verkliggöra alla de vises drömmar om
det menskliga samhället».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 20:12:07 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanche/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free