Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Folktribunen och diktaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Br. AK CH E OCH FOLE.KT.
301
af skrankorna i samhället. Skarpskytteidén ställer alla i
ledet, kommer alla att glömma de sociala märkena, blir en
agitation för jemlikhetens princip, mäter ej individerna med
andra mått än duglighetens. »Skarpskyttarne» — säger
han — »skola alltid hafva uppfyllt en stor mission
derigenom, att de dödat mänga fördomar och blandat
samhällsklasserna om hvarandra, eller med andra ord visat, att de
äro lika vackra och lika ädla, då de sträfva för ett
gemensamt mål — att försvara sitt gemensamma fädernesland.» *
En annan gång söker han att betona denna rörelses
rent civilisatoriska inflytande på folket. »De hafva visat»
— säger han — »dessa föreningar, hur lätt det går för sig
att befalla utan tvång och hot, likasom att lyda utan
slaf-vens förödmjukelse och tysta klagan. Ordningen på
exercisfältet medföra de till sina verkstäder och hem.» Sjelf hade
han, säger han, under resor i landsorten ofta varit i
tillfälle att studera saken. Arbetare och bondson,
hemmans-egare och dräng, alla hade fått hyfsning, sedan de blifvit
skarpskyttar. »Så till den grad lifvar och förädlar det
menniskan att tro sig vara något mera än en vanlig
dags-verkare, som trälar för stundens behof, tro sig vara
någonting behöfligt för det land, som är ens fädernesland, eller
något som samhället icke gerna kan vara förutan. Denna
tro har slagit rot i den tacksammaste jord. Jag har sett
ansigten, som nyss förut förefallit mig mulna och slappa,
blixtra till och stråla, när rätta betydelsen af denna sak
uppfattats.» **
Till och med i de yttringar af förtjusning och sympati,
hvilka manades fram af den italienska och polska rörelsen,
inlade Aqgust Blanche en demokratisk färgton. Så till
exempel skref han med anledning af insamlingen 1860 för
Italien och Garibaldi, att de 7,500 francs, som kommit in,
hufvudsakligen utgjordes af det fattiga folkets småstyfrar.
Tack vare dessa penningar är ett stort mål vunnet —
»bestämdt mera», säger han, »än hvad hela vår dyrbara
diplomati på det hållet kunnat åstadkomma, ty utom
medvetandet af att åtminstone några smärtor derigenom blifvit
mildrade, några lidande hugsvalade, — ■— — så är Sveriges
namn, som förr var nästan okändt i Italien, numera icke
* Andra kammarens prot. 26 april 1867.
** Borgarst. prot. 8 november 1865.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
