- Project Runeberg -  August Blanche och hans samtid /
305

(1892) [MARC] Author: Nils Erdmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Folktribunen och diktaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BLANCHE OCH STATSKYRKAN.

305

mot hvarje form af tolerans och samvetsfrihet. Denna
kyrka, säger han, är en vrångbild af den rätta, hvilken
egde sin grund ej i hat, men i kärlek. Denna kyrka
utdömer sig sjelf, den är fallfärdig, »trots sina stolta torn och
tinnar, som synas menniskan så höga, men hvilka den
obetydligaste svala kan flyga öfver.» I en af sina efterlemnade
anteckningar skref han: »Pour restaurer la religion, il faut
condamner 1’église.»

Hvad blir, i enlighet med detta sätt att se, Gud, den
evige, och Kristus, gudamenniskan? Blanche eger sin gud
ej i templet, men öfverallt. Hans gud lefver i den oändliga
naturen, »i många färgers prakt och många solars strålar».
Dogmernas verldsherre är »en träsnittsbild», säger han.

Det var äfven August Blanche, som genomdref det beslut
på en kyrkostämma i Ladugårdslands församling, att Gud,
hvilken man ville afbilda som en gammal man med grått
skägg, framstäldes i kyrkan som det allseende ögat.

Likaså gör han Kristus till folkväldets ideal, »den
störste socialist», som någonsin har predikat, till »frihetens,
jemlikhetens och broderlighetens Gud», som icke har något
drag af den officielle Kristus. *

Blanche, som egentligen icke tålde sekterna, tog, detta
oaktadt, städse deras försvar lika väl mot den lagstiftande
makten, som mot statskyrkan. Till den grad ömmar han
för en hvar, som är förföljd, att han i samma stund, frågan
gäller en våldshandling, glömmer sina skrupler blott för
att kunna hjelpa. Denna hans sympati för de lidande och
förföljde gör honom till det oäkta barnets målsman på
riksdagen. »Förlorar sedligheten derpå», säger han indignerad,
»att oäkta barn taga del i arfvet efter sin far? — Vinner
sedligheten derpå, att man tillskapar dessa parias, hvilka
börja sin bana med att känna hat mot onaturliga föräldrar
och hat emot samhället, som genom lika onaturliga lagar
betryggat så beklagansvärda förhållanden?» Samma sympati
kommer honom att deltaga i de olyckliga nationernas
sorgehymn och frihetsjubel, kommer honom att hänföras af allt
stort, skönt och fritt, att hata skrymteriet, dumheten och

* Borgarst. prot. 16 maj 1860; Andra kammarens prot. 20
april och 15 maj 1868; Minnesbilder: Jeanette Stjernström, C. A.
Agardh.

August Blanche och hans samtid.

20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 20:12:07 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanche/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free