Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Folkpolitik, folkbeväpning och folkhjeltar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skabpskytteböbelsen.
333
Idén till ett nationalförsvar, bygdt på allmän
folkbeväpning, härledde sig från England, der den ock praktiserades.
Blanche gjorde propaganda för denna engelska idé, sökte att
intressera för dess utbredning i Sverige och skildrade i sin
tidning alla dess förtjenster. I början af februari 1860 skref
han om engelsmännens idrotter och lekar, om engelsmännens
sport, ridter och gymnastik, om hur deras härdande af sin
kropp stärker dem, görande dem till fysiskt och andligt
kraftiga menniskor. »I de manliga sederna, som bibringas
. vid uppfostran i hemmet, och i verkliga och lifvande
kroppsöfningar i skolorna ligger hemligheten. Hinc robur et
secu-ritas har här sin fulla tillämplighet.» *
Snart blef ett skarpskyttekompani uppsatt — dock icke
i Stockholm, utan i Göteborg. Den 15 november 1860
utfärdades ett upprop till hufvudstadens invånare att
sammanträda den 19 för att öfverlägga i ämnet. Uppropet var
undertecknadt af friherre Knut Bonde, af Hierta, C. A.
Adlersparre, Blanche, O. J. Hagelstam, R. Ditzinger, G. A.
Cedergren, N. P. Lindeström och F. Rosenqvist, och den
17 samma månad läste man i Aftonbladet en för sikens
innebörd upplysande artikel. Der satte man fosterlandets
försvar och folkets frihet nära nog i ett oupplösligt
sammanhang med hvarandra. Vidare skulle folkbeväpningen uttränga
armén, det vill säga ersätta alla stående krigshärar. Slutligen
trodde man, att en allmän folkbeväpning äfven skulle
åstadkomma en allmännare afväpning. Här finna vi sålunda
Garibaldis fredstanke, ja, vi finna mer, Garibaldis friskaror. Äfven
Garibaldi hade ju endast folket; äfven han hade ju, dä han
utförde sina stordåd, icke annat än frivilliga skarpskyttar till
armé.
Att Blanche mer än någon skulle hänföras af idén om en
nationalbeväpning i Sverige — det följer af sig sjelft, och att
hans egen entusiasm delades af allmänheten, finna vi af ett
uttalande i Illustrerad Tidning. Der skrifver han nämligen
den 17 november: »Ungdomen och äfven de äldre lifvas af
en verklig entusiasm. Det är som om en ny ande sväfvade
öfver vårt land, väckande oss ur en beqvämlighet, som
förvekligar, och en likgiltighet, som dödar.»
Mötet i skarpskyttesaken hölls i nedre börssalen. Sedan
baron Knut Bonde öppnat det med ett tal, framstälde Augu
* Illustrerad Tidning 1860, N:o 47.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
