- Project Runeberg -  August Blanche och hans samtid /
334

(1892) [MARC] Author: Nils Erdmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Folkpolitik, folkbeväpning och folkhjeltar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

334 FOLKPOLITI K, FOLKBEVÄPNING OCH FOLKHJELTAB.

Blanche sina åsigter i ämnet. Idén, sade han, var för stor
att icke segra. Folket, utbildadt till en här, vore okufligt.
»En stående armé, en gång grundligt slagen, blir liggande,
då deremot ett folk, om ock besegradt, kan resa sig — resa
sig liksom u’r jorden med mångdubblad styrka, vid åsynen
af de olyckor, som hota fädernas torfva, och eldas af den
känsla, som kräfver hämd för anförvandters och medborgares
spilda blod.–En folkbeväpning^ väl ordnad och
förståndigt ledd, se der den enda befästning vi behöfva.
Fosterlandets söner led vid led, sida vid sida, se der den bästa
ringmuren kring stad och landl»

Äfven här framträder icke statsmannen, utan skalden.
Här mötte August Blanche åter en stor uppgift. Här gälde
det en ny och rik eröfring åt folket. Nyligen hade samma
folk uppträdt som diplomat, egenmäktigt utbytande löften
med ett annat folk, gifvande och mottagande broderliga
helsningar. Nu skulle han få se det, vapenöfvadt och fritt,
alldeles som i Engelbrekts och folkhjeltarnes tider. Folket
skulle sålunda bli sin egen krigshär. Den stående armén,
konungamaktens värn, folkväldets och frihetens sekelgamle
fiende, komme att lemna rum för en Garibaldis friskaror.
Lägg slutligen bärtill den allra innersta grundtanken, hoppet
att genom folkhären och arméns afskaffande vinna en »på
spetsar af slipadt stål serverad» fred — och vi ega den
storslagna och poetiska hjeltedikt, hvilken August Blanche gjorde
af folkbeväpningen.

Derför kunde han röras ända till tårar vid tanken på
de uppoffringar, som gjordes af den fattige arbetaren icke
endast af tid, men främst kanske af penningar. Derför var
han öfvertygad om det riktiga i sin uppfattning, då han vid
ett möte i La Croix’ salong yttrade till de der varande
skarpskyttekompanierna: »Ack, mina herrar, jag ser ingen
splittring mer, jag tror endast på enighet, och i denna tro helsar
jag i eder den första blomman af det unga Sveriges
uppvaknade kraft I» Derför kunde han skrifva i sin Illustrerad
Tidning den 6 april 1861, att den af Stockholms
skarpskytteförenings styrelse i Posttidningen offentliggjorda teckning af
dess verksamhet vore ett dokument i fosterlandets historia.
»Det skall i alla tider gälla såsom en historisk urkund af
djup och helig betydelse.»

Börsmötet var besökt af en animerad allmänhet.
»Näppeligen», skrifver Aftonbladet, »torde tillförene något möte af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 20:12:07 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanche/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free