Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Den polska rörelsen och den italienska resan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE OCH POLEN.
349
för ärlig att icke tro pà sina ord, äfven om de målade
fantasiens drömbilder. — — —
Svenskarnes Pultava-fester gingo icke förbi, utan att
väcka uppseende öfverallt i verlden. Lifligast var intrycket
i Italien och Polen. Adresser anlände från Italien till Sverige,
en afgifven af ett sällskap i Milano (Accademia
Fisico-Medico-Statistica) och uttryckande det hoppet, att den store
konungens bild snart måtte blifva rest på någon öppen plats i
Stockholm — »exoriare aliquis illis ex ossibus ultor» — och
en från Italiens Società Archeologica, ett sällskap, der Garibaldi
var hederspresident. Adressen visar oss samma uppfattning
af Pultava, som de svenska patrioterna redan hade förkunnat.
Pultava verkade som ett nederlag för friheten, »för alla de
folk, som lefde af frihetens luft, emedan de i denna olycka
sågo ett hämmande af de stora politiska ideers utveckling,
hvilka nu lyckligtvis gjort sig gällanda».*
I Polen och hos Polens emigranter i Frankrike väckte
denna anti-ryska rörelse i Sverige, denna demonstration mot
Polens egen bödel, en af förhoppningar om ett understöd
mot Ryssland genomväfd och närd entusiasm för
Skandinavien. Redan under Pultava-festen kom det ett telegram
från polska emigrationens ledare i Paris, en af Polens
ädlingar, Constantin Czartoryski, och det upplästes för
publiken under bravorop och applåder. Så följde en ny
adress, likaledes från Frankrike, afgifven af den polska
emigrationen i Paris. Der ser man en skymt af den politiska
baktanke, hvilken måhända utgjorde sjelfva kärnan i
hänförelsen. Der kallade man Ryssland »vår gemensamme
fiende». Der sade polackarne, att de delade Sveriges hopp
om, att Ryssland, denna skam för Europa, måtte utrotas.
»Må derför det officiella Ryssland fira minnet af edert
nederlag; dess glädje skall icke vara långvarig. Alla af Ryssland
förtryckta foik skola förena sig i eder sorg och skola stå
vid eder sida på befrielsens dag».
An klarare uttrycker sig polackarnes ungdom, hvilken
i augusti 1862 afsänder en adress till ungdomen i Sverige.
Här synes Pultava-festen uppfattas som en krigsförklaring.
. * Garibaldi sjelf sände en adress, der han sade: »Vore Sveriges
frihet och oberoende i fara, skulle jag bönfalla om, att kung Karl
ville göra mig den^äran att få draga mitt svärd i^de tappre svenska
krigarnes led, hvilkas^ namn äro oskiljaktiga från minnet af Karl
XII:s lysande segrar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
