Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Den polska rörelsen och den italienska resan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358 J)EN POLSKA RÖRELSEN OCH DEN ITALIENSKA RESAN.
grannar, som med afundsamma blickar måste följa och
bevaka hvarandra, än en enda, och en sådan som Ryssland,
ensam och ogeneradt kretsande öfver oss, färdig att hvarje
ögonblick slå ned.» Danmark har i århundraden varit vår
nationalfiende. Nu är det vår vän, så länge som det
behöfver oss, medan deremot vi aldrig kunna erhålla någon
hjelp af detta obetydliga land, om vi kräfva det, icke ens
om det tillåtes att behålla Slesvig-Holstein. »Helt annat» •—•
slutar Blanche uppsatsen i frågan — »om man för att rädda
Polen nödgades gemensamt med Vestern slå sig fram genom
Tyskland. Det vore en äkta riddarstrid för den rättvisaste
sak och hvars följd, hvars belöning blefve den skandinaviska
nordens frihet och lugn för everdliga tider».*
Troligen blef han styrkt i sin säregna politik af
umgänget med den ryske revolutionären Bakunin. Denne, som
tillhörde en förnäm rysk adelsätt, var under någon tid anstäld
som officer vid kejserliga gardets artilleri-kår i Petersburg.
1838 lemnade han sin tjenst och sysslade ett par år med
vetenskapliga studier; 1841 afreste han till Tyskland. Der
blef han en ifrig Hegelian och slöt sig till Ruge och
påverkades starkt af det så kallade Unga Tyskland. Så kom
han till Paris och i beröring med polackarne, hvilkas
emigration der hade sitt högkvarter, lärde i Schweiz känna
kommunism och socialism, återvände till Frankrike 1847 och
höll vid emigranternas minnesfest i november på årsdagen
af den polska revolutionen 1830 ett lågande tal, der han
uppmanade polackarne att knyta en allians med sina bröder
i Ryssland och jemte dem krossa den ryske czarens ok.
Kort förut hade han blifvit hemkallad af regeringen. Då
han icke lydde, konfiskerades hans egendom; nu fäste man
40,000 rubel vid hans hufvud. Utvisad ur Frankrike, dolde
han sig i Brüssel, deltog i februari-revolutionen i Paris,
spelade en betydelsefull roll i årets händelser, kämpade i Berlin, i
Österrike och Sachsen, inspärrades på Königstein, utlemnades
till Österrike, dömdes af dess regering att öfverlåtas åt
Ryssland; skickades till Sibirien, rymde och kom till London,
der han jemte Herzen verkade för sin sak.
* Illustr. Tidn. 1863, N:o .43. Aftonbladet sökte att verka
for Danmark genom tal om Polen. »Det låter visserligen paradoxt,
men är icke desto mindre sannt, att det finnes en möjlighet för att
det första slaget för Polens och Finlands frihet skulle kunna komma
att slås vid Ejdern.» (Den 27 oktober 1863.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
