Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Blanche och representationsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 BLANCHE OCH BEPRKSENTATtONSFRAGAtf.
dagen, och detta förslag förekommit till afgörande under
mars eller april detta år, så hade det bestämdt blifvit antaget,
hur radikalt det än varit.–– Låtom oss då alltid,
mine herrar, hafva ett sådant förslag hvilande eller vaggande
på tidens ström! Hvem vet, vid hvilken guldkust det förr
eller senare kan hamna! Väntom allt af slumpen, när vi
icke kunna vänta något af landets eget sunda förstånd, egen
goda vilja!»
Slumpen —■ det är ordet, hvar skulle man finna den?
Jordmånen var beredd, hur skulle man bruka den! Folket
var intaget af en fosterländsk stämning. Halfsekelsjubileet,
Italiens frihetsstrid, skarpskytteidén hade väckt den och
eldat den.
Slumpen — det vill säga en nyck af ödets lag! Det
vill säga en väntan på detta oberäkneliga något, hvilket såsom
gnistan, utkastad på måfå, tänder och gör ett bål af den
ringaste lilla kärfve.
Så gingo några månader, utan att slumpen kom. Lärkan,
som jublade öfver våren, flydde; sommaren var förbi och
hösten vaknade. Blanche hade icke tålamod att speja efter
sin slump, och den 17 oktober uppträdde han i ståndet,
väckande ett förslag om en skrifvelse till regeringen, hvilken
skulle framtvinga en reform — eller omstörtning. »Ett sådant
förslag» — sade han — »som ställer regeringen i spetsen
icke blott för den reformälskande delen af representationen,
utan äfven för hela folket, bildande liksom ett arrièregarde
åt reformvännerna, ett sådant förslag måste åstadkomma en
påtryckning, så stark och mäktig, att den vanliga
motståndskraften skulle böja sig derför likasom röret för vinden.»
Sjelf ville han antaga hvad reformförslag som helst, blott
det kunde utrota den förderfliga ståndsprincipen.
Sju dagar senare återkom han till ämnet. Då sade
han öppet, att om förslaget ogillades, egde man endast ett
sätt att åstadkomma en lösning. Sättet var en omstörtning
genom våld —■ revolution. »Belgien», sade han, »beträdde
denna väg 1830 och erhöll genom revolutionen sin fria
statsförfattning. På samma väg erhöll Danmark 1848 sin, och
nu har Sardinien sedermera också på denna väg fått sin.»
Borgarståndet och bönderna gjorde såsom han ville,
de afläto en skrifvelse till regeringen med begäran, att
konungen vid nästföljande riksdag måtte framkomma med
förslag till representationens fullständiga ombildning. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
