Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Blanche och representationsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382 BLANCHE OCH REPRESENTATIONSFRÅGAN.
alla civiliserade nationer fått det och prisat det som en stor
och ljuf lycka! Endast här söker man göra allt för att
hindra det. Hvarför? Jo, emedan Allehanda är kränkt. En
och annan börsmagnat, hvilken det agiterat för, hade ej
blifvit riksdagsman under det sista valet. »Och af sådana
motiv skyr man icke att sätta på spel nationens vigtigaste
lifsfråga! Vi hafva icke ett enda ögonblick trott på något
resultat af denna originella manöver, ty att tro detta vore
det samma som att betvifla nationens sunda förnuft och
naturliga rättskänsla. Antingen nu Dagligt Allehanda får några
prenumeranter mer eller mindre, och antingen Pål eller
Per blir riksdagsman för Stockholm, så skall den stora frågan
gå fram, trots alla småsinnets bemödanden. Vida svårare
impedimenter har den allsmäktiga tidsandan ur vägen röjt.»
För August Blanche gäller det hvarken nu eller
någonsin partiers, personers eller det egna jagets fördel. Blanche
ser den fosterländska idén, ljus och skön, troende på dess
kraft att skänka friheten en landvinning, troende på dess
makt att gifva mer lycka åt folket. Allt annat vill han
icke och han han icke se.
Han förargades öfver motståndet och motpartiets gräl,
men på samma gång var han intagen af en glad och frisk
känsla, på samma gång var han öfvertygad om en stundande
reform. De växande sympatierna för den sak, han gjort
till sin, och de växande petitionslistorna rundtom i landet
verkade på hans själ med föryngringens hela styrka. »När
man ser allt detta» — skrifver han jublande —- »och ställer
vid sidan af denna stora fråga nationalbeväpningen, begge
med samma allvar och kraft bearbetade och utvecklade, så
synes det verkligen, som uppginge en föryngringens eller
pånyttfödelsens dag för det gamla Sverige. Särdeles
uppfriskande och trösterikt är det väl att veta sig tillhöra en
tid, som icke helt och hållet nedsjunker i likgiltighet för
det allmännas stora angelägenheter.»*
Torsdagen den ii april 1861 samlades på upprop af
reformkomitén i Stockholm fyra hundra reformvänner i La
Croix’ salong. Der kom man öfverens om, att saken nu
var mogen, — representationsreformen kunde ej längre
uppskjutas — samt att en mängd adresser skulle utfärdas och
undertecknas. Der talade Blanche om revolutionernas
trollkraft. »De kunna förliknas» — sade han — »vid dessa
* Illustrerad Tidning 1861, N:o 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
