Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En afton i Aurora-orden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jag tyckte snarare, att de hade öfvermåttan roligt
derute i salongen,» invände jag.
»Men vet då herrn inte hvad som skedde sedan?»
»Hvad var det som skedde?»
»Jo, att en ung dam, skönare än de tre Gracerna, vid
åsynen af herrn föll i de våldsammaste konvulsioner.»
»Och hvem är denna unga dam?»
»Hon är dotter till den rike brukspatron Dillman, som
i dag för första gången hedrar oss med sin och sin familjs
närvaro.»
Nu begrep jag, hvarför det der skriket från salongen
gjorde ett så djupt intryck på mig. Det var nemligen
samma unga dam, som jag fem månader förut dragit ur
sjön vid Lidingöbro.
»Men hvad är meningen med allt det här?» frågade
jag slutligen.
»Jo,» svarade direktören med en viss förlägenhet, »att
be herrn vara god att, i fall herrn efteråt går ner i salongen,
så mycket som möjligt undvika att bli bemärkt af henne
och hennes anhöriga.»
»I fall jag går ner!» upprepade jag rätt förargad; »var
lugn, min herre! Jag har i afton fått nog både af Aurora
och Gracerna . . . . godnatt!»
Jag rusade på dörren och sprang hem. Den natten
drömde jag i flere repriser om händelsen vid Lidingöbro.
Jag tyckte, att jag oupphörligen drog månen ur djupet; men
jag tyckte också i detsamma, att alla Saltsjöns vågor skrattade
åt mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
