Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosalie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och klädda, något som genast väckte vår förundran. Icke
sällan upptäckte vi på hennes fina ansigte röda och blå
märken efter en hård behandling.
»Hvem har slagit dig, Rosalie?» frågade vi.
»Mamma,» hviskade hon med en skygg blick åt de
tvenne trappsteg, som ledde till ett rum på nedre botten.
»Och hvarför?»
»För det jag dansar och sjunger och för det alla säga
att jag är vackrare och snällare än andra barn,» tilläde hon
med oskuldens hela naiveté.
En mor, som slår sitt barn för det som utgör vanliga
mödrars glädje och stolthet, föreföll oss som ett vidunder.
En dag, då vi temligen mangrannt åskådade Rosalies
dans och lyssnade till hennes stämmas toner, hörde vi från
sidan af portgången följande sträfva röst:
»Håller du ännu på, din tossa! Jag ska’ väl en
gång-klippa vingen och stoppa munnen på dig!»
Rosalie upphörde både med dansen och sången, lade
sina små armar i kors öfver sitt bröst och lutade hufvudet
mot ena skuldran.
»Ska’ jag nu få stryk igen!» stammade hon, skälfvande
som en skrämd dufva.
I detsamma visade sig i portgången en groflemteiad
qvinna, som fattade Rosalie vid hennes långa silkeslena hår,
för att släpa henne derifrån.
Denna scen, en ny ur sagan om trollet och prinsessan,
upprörde oss på det högsta. Också rusade vi alla genast
på trollet, ryckte vår prinsessa Ivr dess klor och jagade
trollet in i dess kula. Men skoltimmen slog, och med
be-dröfvelse måste ,7i öfverlemna prinsessan åt sitt öde. Samma
dag kom trollet . l p i skolan och klagade för rektor. Var
trollet af den terken, att agan är halfva födan, så trodde
i sin ordning rektor Trysén, att stryk är halfva
undervisningen, och Gud vete hur det gått med Rosalies riddare,
om icke Jakob Ekelund, konrektorn, den gången trädt
emellan. Han gjorde ännu mera, den menniskoälskande
mannen; han ställde så till, att vår prinsessa fick utbyta
sitt förra hem mot ett bättre. Af honom fingo vi då veta,
att vår gemensamma favorit strax efter födseln blifvit lemnad
åt den der elaka fostermodern, som från anonym person
årligen bekommit en penningsumma till barnets underhåll
och uppfostran, men att under loppet af hela det sista året
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
