Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En mörk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt skrifbord af den vackraste mahogny med tillhörande
skrifmaterialier, det ena vackrare och kokettare än det andra,
men allt så nytt och putsadt, oplumpadt och ouppskuret,
att jag nästan kunnat svära på det ingen rad ännu blifvit
skrifven på detta bord.
»Ah, herr Höglund!» ropade Söderpalm vid mitt
inträde; »oändligt välkommen! I tre veckor ha penningarna
legat aflagda, fast jag inte haft tid att komma med dem.
Hur stor är räkningen? Godt! Här är summan, var god
och qvittera!»
Han betalte, och jag qvitterade.
»Nå, hur tycker herrn jag bor?» frågade han derefter.
»Furstligt,» svarade jag. Men att säga det någon bor
furstligt är i min tanke ingen särdeles stor kompliment för
värden, ty ett furstligt palats, liksom en furstlig inredning,
förutsätter merendels att det är någon annan, t. ex. staten,
som bekostar härligheten. Söderpalm smålog dock
sjelf-belåtet.
»Det här vore något för en hyrkuskbokhållare eller
hur?» yttrade värden, betraktande mig med en blick till
hälften skämt, till hälften medlidande.
»Åh bevars!» svarade jag; »men om jag bodde här,
så komme jag säkert att med evig ängslan betrakta
blinddörren i tapeten der på väggen.»
»Blinddörren! Hvad menar ni med det?» ropade
Söderpalm, sprittande upp från divanen och röd i ansigtet
som en pion; »hvarför skulle ni med sådan ängslan
betrakta den?»
»Jo, jag skulle frukta för att denna blinddörr ledde
till någon underjordisk gång...»
»Underjordisk gång?»
»Och att denna i sin ordning ledde ...»
»Hvart?»
»Till Hornsgatan, naturligtvis alltid under förutsättning
att det vore jag som bodde här.»
»Hå fan!» ropade Söderpalm skrattande, »var det så ni
menade? Jag måste visa er den underjordiska gången . . .
Nå, ni skulle inte ha mycket emot ett sådant
bysättnings-häkte,» tilläde han, i det han sköt upp blinddörren och
visade mig en sängkammare, der verkligen en furste skulle
kunnat sofva lugnt, såvida han ej hade för oroliga drömmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
