Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöröfvaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jag har aldrig vetat af någon mor,» yttrade hon, »och
snart har jag icke mer någon far!»
»Jo,» svarade jag, »ni har på jorden en moder, som
längtar att sluta er till sitt fridfulla sköte. Denna moder
är kyrkan, och genom henne kommer ni till kunskapen om
en fader, som är i himmelen och som aldrig öfverger något
af de barn som förtrösta på honom.»
»Gå!» sade hon, men med något vekare stämma; »jag
behöfver ro . . . vi skola återse hvarandra.»
Jag gick, och Gud skall veta, att om någons känslor
varit hvad man kallar »blandade», så var det mina, när jag
lemnade denna underliga boning.
Kapten Parder dog och begrofs med en viss ståt.
Jordfästningen förrättades af kyrkoherden sjelf. De döda äro
naturligtvis icke så farliga som de lefvande.
Koppärret öfverlefde icke länge sin husbonde. — Än
dottern då, sjöröfvarens dotter? — Om henne mer i nästa
berättelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
