Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöröfvarens dotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag känner hvarken ryttmästaren eller hans slägtingar
personligen.»
»Visserligen hade generalen en äldre son,» fortfor hon,
»men denne dog för ett år sedan och har blott lemnat en
dotter efter sig, och som fideikommisset endast öfvergår
på manliga afkomlingar, så är det ju klart att Örnboholm
en dag måste tillfalla ryttmästaren. Och ni har inte förut
hört något derom?»
»Nej.»
»Men skulle ni inte genom förfrågningar hos dem,
som närmare känna baronens slägt, kunna skaffa rnig
fullständiga upplysningar i denna sak, utan att någon får veta
att jag begärt dem?»
»Det vore visst icke omöjligt,» svarade jag; »men nog
såge jag helst, att ni i denna sak valde en annan
kommis-sionär än mig, ty jag har alls ingen beröring med den
förnäma verlden.»
Jag anade genast något förhållande mellan henne och
den der baronen, äfvensom att hon ville nyttja mig som
spion på dennes ekonomiska omständigheter, något som lika
litet anstod mitt lynne som mitt embete. Kreolskans blick
ljustrade upp min innersta tanke, och hon syntes något
förlägen, men, återhemtande sig snart, tog hon till ordet igen
och sade:
»Nå till annat då! Min salig far hade sina egna tankar
i religiösa frågor, hvilket gjort att jag ännu icke gått till
skrift. Har ni tid att förbereda mig i den
kristendoms-kunskap som behöfves? Kunde ni egna en timme om dagen
åt mig?»
»Ja,» svarade jag, »och när vill ni börja?»
»I morgon klockan elfva. Jag skall söka göra er möda
som lärare så lätt som möjligt.»
Derefter steg hon upp, och jag aflägsnade mig från
detta gåtfulla väsen. Jag besökte henne hvarje dag under
loppet af trenne veckor. Hon hade ett ypperligt minne
och en beundransvärd fattningsförmåga. Någon djupare
rörelse eller andakt röjde hon dock ej. Under det jag efter
bästa förmåga sökte förklara dogmerna, sväfvade hennes
tankar synbarligen i mera jordiska rymder, afbröt hon mig
ofta med en klagan öfver sitt öde att vara rik och att ha
så mycket att förvalta, men talade aldrig mer om behofvet
af en affärsman att rådföra sig med samt icke heller något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
