- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 2. Bilder ur verkligheten. Del 2. En prestmans anteckningar /
85

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hushållerskans dotter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Hvad är det?»

»Om mamsell Lindqvist, som ...»

»Hvad är det om henne 1» utbrast Amneus med vanlig
häftighet, när det var frågan om hans skyddsling, ty han
bespetsade sig alltid på att få höra någon speglosa och var
töljaktligen alltid stridsfärdig.

»Hon har fått tjugu tunnor guld i testamente,»
upplyste brunnsgästen, »och hvem hade väl kunnat drömma
om det!»

Vi stodo förbluffade. Om detta hade åtminstone ingen
drömt.

»Det är som jag säger,» fortfor rapportören; »modern
kom nyss hit och berättade alltsammans, nästan vansinnig
af glädje . . . Men ingen skall missunna dottern denna lycka,
ty hon liar alltid varit en god och anspråkslös flicka.»

»Såå,» mumlade Amneus, som genom detta tvära
omkast i opinionen började tro på uppgiftens sanning.

Nyfiken att erfara något vidare om saken, hastade jag
till brunnsgästerna, som bildat en grupp i en af alléerna, ’i
det jag så godt som släpade med mig Amneus, hvilken
be-fann sig i ett verkligt febertillstånd. Anlända till platsen,
funno vi Ida sittande på en bänk och stirrande framför sig
med orörliga ögon, under det att modern, hushållerskan,
som stod bredvid, än tryckte henne till sitt bröst och än
kramade de omkringståendes händer. Men hastigt och med
ett utrop af innerligaste glädje spratt flickan upp från bänken,
ilade mot oss och kastade sig i Amnei famn.

»Hjelp mig!» ropade hon konvulsiviskt; »rädda mig
från dessa menniskor, deras vänskapsbetygelser smaka mig
bittrare än deras förra hårdhet och förakt... Ni får icke
öfvergifva mig nu, ty nu behöfver jag ännu mer ert
deltagande, er ömhet, er...»

Jag hörde icke mer hvad hon sade, men jag såg henne
brista i tårar, medan Amneus nästan bar henne till en’annan
bänk, der han satte sig jemte henne och, under det flickan
snyftande dolde sitt ansigte vid hans bröst, tröstade henne,
liksom det hade händt henne den största olycka i verlden.

»Man ska få se, att den der finnkolisen lägger sina
breda labbar på allt,» yttrade nära mig en herre, »och det.
vore harmligt, om också inte för annat än att så mvcket
pengar ska gå till Ryssland.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:25:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/2/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free