Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det märkvärdigaste bolag i verlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång sin förmögenhet, då denne sent en vinterqväll, efter
att ha stängt boden, satt ensam på sitt innanför
den‘befintliga kontorsrum framför sin pulpet, med ögonen öfver
huf-vudboken, bredvid hvilken låg en bundt sedlar, förmodligen
utgörande kassan för dagen.
Han var så sysselsatt med sina räkenskaper, att han
icke märkte, hurusom dörren småningom öppnades och fram
till pulpeten nalkades en mansperson, välklädd och af
mili-täriskt utseende med yfvigt ljust hår och stora ljusa
mustascher, ty på den tiden nyttjades de senare endast af
militärer. Den främmande hostade. Lindgren slog upp
ögonen och spratt upp från stolen.
»Hvem är herrn? Hvad vill herrn? Hur har herrn
sluppit in i boden?» frågade Lindgren ängsligt och utan att
hemta andan mellan frågorna.
»Åh tusan,» svarade den främmande, »jag tror nästan,
att chefen för huset Lindgren & Malm inte känner igen mig.»
Vid första ljudet af denna röst bleknade handelsmannen
och sjönk ned liksom tillintetgjord på sin stol.
»Du här!» stammade efter en stunds tystnad Lindgren
med hväsande ton och oroliga blickar åt alla sidor; »du
här! ... Du är ... du är då alldeles från förståndet? ...»
»Håhå,» svarade den främmande, »det hade, menar du,
varit förståndigare af mig att ligga qvar i min graf. . .
Men så dum var jag ändå inte, och att jag så fort stått
upp igen, det har du din egen trolöshet att tacka för. Redan
för åtta månader sedan lyfte du hela assuransbeloppet^ men
i stället för att, såsom uppgjordt var, genast skicka mig
halfva summan, har du, din Harpagon, bara kastat åt mig
några lumpna hundra riksdaler. Tror du, att man ens som
död kan lefva af en sådan spottstyfver ett helt år och det
i Göteborg till på köpet? För mindre än så kan man vända
sig i grafven. Också har, som du ser, mitt förr så vackra
hår hvitnat af sorg öfver min bedräglige kompanjon, och
jag bär till och med hvita mustascher, som jag aldrig kunde
tåla när jag lefde.»
Lindgren drog en djup suck och stirrade dystert på sin
uppståndne bolagsman, utan att numera synas det ringaste
road af en svada, den han förr, liksom många andra, så
ofta skrattat åt.
»Men om du blir upptäckt,» mumlade han doft, »vet
du hvad du,då riskerar?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
