Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Procentarne och deras arfvingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att den med möda skylde den gängliga, knäsvaga gestalten.
Han lefde för åtta, ja till och med fyra skillingar om dagen.
Ångköket, der man spisar för tolf, skulle ha varit honom
lika motbjudande som Davidsons Fenix. En madam, boende
i annan trakt af staden, städade åt honom och nöjde sig
med tio riksdaler i qvartalet, i hopp att icke bli bortglömd
i det testamente han lofvat upprätta, ehuru med den fasta
föresats att icke hålla hvad han lofvat. De sista åren af
sin lefnad bebodde han ett rum i ett hus vid
Regeringsgatan, förmådde icke gå ut och måste, när benen sveko
honom, röra sig med tillhjelp af en gångstol samt kunde
slutligen icke gå alls, utan hjelptes om morgonen af
städerskan upp på stolen framför sitt bord, vid hvilket han
blef sittande, till dess hon om aftonen återkom och hjelpte
honom i sängen. Ofta fann hon honom då nedfallen på
golfvet, der han kunnat ligga flere timmar, men tålig och
lugn, såvida han fallit så att han kunde se sin bordslåda.
Denna bordslåda var porten till hans paradis; men ingen
annan engel än döden med sin lie kunde jaga honom
der-ifrån, hvilket, såsom redan nämndt är, också skedde, innan
han fyllt sitt femtionde år, sedan han i ungefär tjugu
praktiserat i sitt hufvudyrke. Nyckeln till den der bordslådan
fann man på likets finger, hvarifrån den med möda kunde
dragas, och i lådan lågo femton tusen tre hundra riksdaler
banko i kontant och fyrtiofyra tusen fem hundra riksdaler samma
mynt i säkra reverser samt fem tusen sju hundra i osäkra.
Antalet reverser uppgick till etthundratjugu, af hvilka ingen
på högre belopp än tusen riksdaler. De flesta voro på ett
ä två hundra, men det blef en vacker å af alla dessa små
bäckar. Han hade aldrig tagit under aderton procent, hvaraf
man ser, att han bestämt sitt minimum, hvilket likväl endast
lärer kommit hans äldre och ordentligare kunder till godo.
Hvad deremot maximum beträffade, ansåg han det ovärdigt
menniskan att bestämma ett sådant, utan tvärtom hennes
åliggande vara att stiga eller gå så högt som möjligt, ja till
och med ännu högre, följaktligen taga så mycket hon kunde
få och icke heller försmå hvad som stege deröfver. Att
likväl understundom ett maximum föresväfvat honom, kan
man finna af följande yttrande, som Myran en gång lär ha
fält vid ett tillfälle, då en gäldenär beklagade sig öfver att
han tagit hundra procent.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
