Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Väl betalta sviskon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Väl betalta sviskon.
I början af femtiotalet afled på en af malmarna här
i hufvudstaden en f. d. sjökapten, hvilken, bördig från
Göteborg, hade lefvat tio år i Stockholm i den djupaste
fattigdom. Han hade medfört från Göteborg en dotter, som
var femton år, när fadern bosatte sig härstädes. Sjökaptenen
hade högst sällan visat sig ute, dels för sjuklighets skull
och dels af brist på kläder, såsom grannarne påstodo.
Dottern lemnade nästan aldrig sin far. Ingen i hela
grannskapet kunde erinra sig, att hon haft annat på sig än en
grof, grönrutig bomullsklädning och en svart silkeshalsduk,
som blifvit nästan black af ålder och dagligt bruk. Hon
kallades emellertid för »mamsell Minchen», kanske mer på
spe än till följd af faderns forna samhällsställning. Hon
var visserligen mycket blek och mager, men hade deremot
de vackraste, blå ögon och det rikaste, mörka hår,
egenskaper, som gingo helt och hållet förlorade både genom
den bedröfliga toaletten och hennes skygga väsen eller fruktan
för menniskor, troligtvis en följd af de speglosor, hvarmed
hon af grannarne trakterades. Den enda varelse, som visat
henne något deltagande, var en bodbetjent i kryddboden
midt emot det hus, der hon och hennes fader i tio år bott.
Samma år hon med sin far kom till Stockholm hade Calle
W** — så hette bodbetjenten — kommit i handel och stått
i samma bod likaledes sedan tio år tillbaka, och de voro
ungefär vid samma ålder. Calle W*:|:, som tyckte det var
synd om den stackars flickan, hade alltid några vänliga ord
åt henne, när hon var inne för att köpa sin halfva fjerndel
kaffe och dito socker, och han hade, så ofta han kom åt,
stuckit några sviskon i hennes magra hand. Det blef många
sviskon på en tid af tio år, men så utgjorde de kanske också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Jan 6 18:25:28 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/2/0230.html
