- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 2. Bilder ur verkligheten. Del 2. En prestmans anteckningar /
240

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En roman i ett knyte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


En roman i ett knyte.





En af mina vänner berättade mig följande korta, men
ganska märkliga tilldragelse.

Under loppet af ungefär tio år besöktes jag hvarje
lördagsmorgon af en tiggare, som kallades »Långa Petter».
Det var en lång, hiskligt mager gestalt med gulblekt ansigte
och djupt liggande ögon. Som han kylt sina fötter, stapplade
han fram öfver gatan med biträde af en lång stör, den han
omfattade med bägge händerna och kände sig för med, innan
han tog något steg. För öfrigt var han fåordig, och icke
heller sade hans ansigte mycket. Han bara räckte fram sin
hand och stoppade i sin påse hvad han fått, utan att se på
gåfvan, hvarefter han gick lika stillatigande som han kommit.
Och ändå låg det något i hans sätt, som drog mig till
honom. Mer än en gång frågade jag honom om hans
framfarna lif, men fick ingen annan upplysning, än att han i sin
ungdom tjent vid Svea garde, der han i allmänhet förhållit
sig väl. Blott en enda gång hade han fått fem och tjugu
eller, rättare, sex och tjugu, såsom han sjelf påstod; men som
detta skett genom missräkning, så hade han icke velat bråka
om saken, helst det var den enda gång i sitt lif han fått
för mycket. Vanligtvis hade det alltid varit för litet, tilläde
han med blandadt skämt och allvar.

En dag kom en annan tiggare, helsade från »Långa
Petter» och visade mig en papperslapp, hvarpå voro skrifna
med ganska vacker handstil följande rader:

»Som Tit. är en af mina äldsta kunder och jag
säker-ligen gjort mina fem hundra visiter hos Tit., så får jag be
Tit. vara god och hedra mig med en enda visit tillbaka,
ty som jag står i beråd att företaga en längre resa, så får

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:25:28 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/2/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free