Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emilie Högqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Sex riksdaler,» svarade jag.
»Man kan inte få en skog för billigare pris,» svarade
Westergren, »och sex riksdaler skall du få, men då ska du
också betala mig tolf riksdaler för de äppel- och päronträn
som jag planterat i din skog.»
»Niding!» var allt hvad mina sammanbitna läppar
kunde frampressa.
»Och hur mycket begär du för himlen?» fortfor
Westergren.
»En riksdaler,» svarade jag.
»Himlen är så godt som hittad för det,» förklarade
Westergren, »och en riksdaler skall du få, men då måste
du också ge mig två riksdaler för skyarna som jag satt dit. . .
Tror du man får skyar för intet?»
Nu förlorade jag all besinning; jag ryckte sabeln ur
handen på den närmast stående aktörseleven och rusade med
den i högsta hugg mot Westergren.
»Han brukar våld! Hugg honom i stycken!» ropade
denne, och himlen vete hur det gått med mig, om icke
flickan i silfverskiret kastat sig emellan.
»Jag sätter aldrig min fot på er teater, om ni far fram
på det här sättet,» yttrade hon med mycken bestämdhet;
»och gå nu din väg,» sade hon till mig, »du skall få för
din teater hvad du begär, om jag också skall afstå åt dig
min första recett.»
»Hur mycket går då recetten till?» frågade jag, i denna
stund känslolös för allt utom för det ekonomiska betryck
som hotade mitt bolag.
»Bry dig inte om det du . . . den räcker nog både för
himmel och jord,» sade flickan med ett leende som jag
aldrig glömde.
Denna flicka, då elev vid kungl. teaterns balett, var
Emilie Högqvist. Hvem hade den tiden kunnat ana de stora
roller hon en dag skulle utföra, hennes egen ej undantagen,
som icke var den minst lysande? Hvem hade kunnat drömma
om, att en skald sådan som Nicander en gång till henne
skulle sjunga:
»Håll troget vakt vid Ljusets offerflamma —
Blif mer, blif större — men ändå densamma!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
