Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Excellensen Cederhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ingen kan fordra,» tänkte jag, »att jag skall hoppa
i sjön så hungrig som jag nu är. Får jag mig bara en
ordentlig smörgås först, så går nog det andra som en dans.
Helt annat om jag vore törstig, men si det är jag inte.»
Jag skyndade hemåt, glömmande allt annat.
Hemkommen, mottogs jag af min mor, som med ett utrop af
glädje blandad med bekymmer slöt mig i sina armar.
»Hvar har du varit, stackars barn? Hvad har du haft
för dig hela denna långa förmiddag?»
»Jag har dränkt mig,» svarade jag temligen gudsnådligt.
»Dränkt dig!» upprepade min mor, stirrande bestört
på mig; »min Gud, du är ju alldeles våt i hufvudet! Men
dina kläder äro torra.»
»Jag har aktat dem!» försäkrade jag, räknande mig
detta till förtjenst, och kastade mig derefter öfver en
brödkorg som stod på bordet.
Under det jag spisade, fick jag veta, att en polisbetjent
varit hemma vid middagstiden och omtalat för mina föräldrar
uppträdet föregående aftonen, äfvensom att jag då blifvit
kallad till polisen. Vidare hade jag blifvit ålagd att vid
hemtningsäfventjT inställa mig den följande dagen. Mina
föräldrar hade sökt mig öfverallt, och min far var ännu
ute på språng. Man hade äfven fått veta, att jag icke varit
i skolan, der det hållits en större räfst. Magister Guldbrand
hade haft mycket att göra den dagen; alla som varit med
i bataljen hade fått sina fiskar varma, och ändå fanns det
qvar en större portion som enkom stod och väntade på mig.
Allt det der var icke roligt att höra, och min mor gick af
och an på golfvet under den djupaste förtviflan. Ändtligen
stannade hon framför mig med klarnande ansigte.
»Tag på dig dina helgdagskläder, Viktor!» sade hon
till mig; »vi ska genast gå till tant Stjernberg; endast hon
kan hjelpa oss.»
Tant Stjernberg, landsmaninna och barndomsvän till
min mor, var hushållerska hos excellensen Cederhjelm,
hvilken varit guvernör för dåvarande kronprinsen Oscar.
Jag hyste den största beundran för tant Stjernberg, ty så
ofta det var kalas hos excellensen, fick jag gå till henne
för att få något med af kalaset. Jag kommer icke ihåg, om
hennes ansigte var vackert eller fult, ty det var endast
hennes högra hand jag fast mig vid, denna hand som
sällan visat sig utan tårtor eller bakelser. Dock vill jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
