- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 3. Bilder ur verkligheten. Del 3. En skådespelares äfventyr /
47

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Excellensen Cederhjelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

minnas, att hon hade korpsvart hår, ovanligt rikt och
knollrigt.

Det dröjde icke många minuter förrän min mor och jag
voro hos henne. Excellensen bodde då i sitt hus vid
Freds-gatan. Såsom vanligt, bugade jag mig mycket djupt för
tant Stjernberg, skrapade tre gånger med högra foten,
hvilket den tiden brukades, och kysste tant på hand.

»Gossen växer till sig,» yttrade tant Stjernberg, »och
han är artig och höflig som det anstår ett väluppfostradt
barn ... du har glädje af honom, Christine.»

Vacker glädje 1 tänkte jag, och troligt är att min mor
den stunden tänkte detsamma. Min mor tog tant Stjernberg
afsides och började med låg stämma tala med henne. De
enda ord jag uppsnappade voro »polisen» och »magister
Guldbrand», ord som naturligtvis illa skuro i mina öron.

»Det der kan nog hjelpas,» yttrade tanten; »vänta, jag
skall genast tala med excellensen.» Tanten försvann, men
återkom snart.

»Följ med mig in till excellensen,» uppmanade tant
Stjernberg, och vi följde henne. Vi gingo genom flere rum,
så granna att jag aldrig sett maken. Ett rum var helt och
hållet dekoreradt med stora oljefärgstaflor i breda förgyllda
ramar. På tvänne af dem igenkände jag Carl Johan och
hans son i naturlig kroppsstorlek. Inkomna i excellensens
arbetsrum, funno vi framför ett förgyldt bord en liten
gubbe med silfverhvitt hår och fint rödblommigt ansigte.
Han var klädd i morgonrock af svart sammet. Tant
Stjernberg presenterade oss för excellensen, hvilken reste sig upp
med det mildaste småleende på sina läppar. Min mor neg,
så att hon nästan satt på golfvet, och jag bugade och skrapade
med högra foten till verklig fara för den dyrbara mattan.

»Nå, min bästa fru, hvad kan jag göra i den här saken?»
frågade excellensen med en röst lika mild som småleendet.

Min mor syntes förlägen; men tant Stjernberg, som
icke var förlägen, svarade i hennes ställe:

»Jo, excellensen ska genast skrifva till polismästar
Wannqvist eller gamla Olle, som han med rätta kallas, ty
han är som en folkilsken tjur. Är det inte synd och skam
att kalla barn upp till polisen bland tjufvar och skälmar!»

Excellensen visade sig icke mycket beredvillig, men
tant Stjernberg drog honom sakta ned på stolen och satte
en penna i hans hand.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:25:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/3/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free