- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 3. Bilder ur verkligheten. Del 3. En skådespelares äfventyr /
125

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Nunnorna eller besöket i klostret»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Nunnorna eller besöket i klostret.»





Det var en höstafton i skymningen jag gjorde mitt intåg
i Karlstad, Klarelfvens drottning, såsom jag hört en
poet kalla detta lefvande och alltid blomstrande
minnesmärke af Karl IX. Glad som en befriad fånge, sprang jag
ur »rapphönan» för att söka mig ett rum på
gästgifvare-gården, dit jag kört in. Hvarför man kallar våra förfärliga
skjutskärror rapphönor, kan jag blott på ett enda sätt
förklara. Rapphönan med vingar är en mör och läcker
fågel, som slukas med begärlighet af en hvar; rapphönan
med hjul är seg, men gör andra möra och följaktligen
läckra, åtminstone för Nya Zeelands kannibaler. Öm i alla
leder, kunde jag med knapp nöd gå. Men så var det också
min första resa och en resa på nära trettio mil. Sedermera
har jag hunnit vänja mig vid mycket här i verlden, till
och med vid rapphönan, nämligen den som dras —- icke
den som skjutes.

Jag fick genast veta, att det skulle ges en teatralisk
representation på qvällen, och var naturligtvis nyfiken att
få se den teater, der äfven jag snart skulle uppträda som
konstnär. Jag hade hört Karlstad beskrifvas som en af
Sveriges bästa spektakelstäder och dess invånare, liksom
provinsens för öfrigt, såsom de vänligaste och mest gästfria
på jorden. Jag hade således den lyckan att få debutera
inför en human publik. Det var det enda jag för tillfället
reflekterade öfver.

Ända sedan barndomen hade, som bekant, min håg
lekt för teatern, och jag hade varit en flitig besökare af
kungl. teaterns spektakler. Någon föreställning om de
svårigheter, som med den teatraliska banan kunde vara
förknippade, hade jag aldrig gjort mig, än mindre öfvervägt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:57:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/3/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free