- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 3. Bilder ur verkligheten. Del 3. En skådespelares äfventyr /
163

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Den heliga Cecilia»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Jag tror, att allt skall vara slut om en timme.»

»En timme!» upprepade jag; »om en half timme har
jag min häst framme för att bege mig af så tidigt som
möjligt.»

»Godt! Vi måste då se till, att det blir slut innan
dess,» lugnade mig länsmannen; »saken synes mig för resten
så klar och ostridig, att den snart bör vara utagerad här.»

»Jag går in i hållstugan för att säga till om litet foder
åt mina hästar,» underrättade assessorn, »och sedan kommer
jag ner för att öfvervara ransakningen.»

Efter dessa ord aflägsnade han sig. Jag skyndade in
till min vackra reskamrat och underrättade henne som
hastigast om orsaken, hvarför jag på en stund nödgades
lemna henne allena, en underrättelse som gjorde henne
mycket ledsen och följaktligen ännu mera kär för mig.

»Dröj inte länge, goda Viktor,» hviskade hon, »jag får
ingen ro förrän vi lemnat detta ställe... hvarje minut
utan dig är en evighet!»

Lycklig och förtjust, kysste jag hennes hand och
skyndade efter länsmannen in i ett hus, några hundra alnar
aflägset från hufvudbyggnaden. Det kan icke vara min
mening att referera något af den ifrågavarande
brottmåls-ransakningen. Nog af, länsmannen höll ord, och allt var
slut inom en half timme. Glad att så snart vara befriad,
skyndade jag tillbaka. Men just som jag satte foten på
sjelfva gården, mötte jag assessorns kalesch i full fart derifrån.
Jag hörde ett rop inifrån kaleschen, hvars lädergardin med
två glasrutor var nedfälld. Rösten tycktes mig bekant, och
jag vände mig om, skådande efter vagnen. Då såg jag en
fin hand sticka ut från sidan af det bortilande åkdonet och
ifrigt vifta med en hvit näsduk.

En sådan hand har ingen assessor, bure han än alla
verldens riddarordnar, tänkte jag och rusade med beklämdt
hjerta in i gästkammaren. Jag sökte min reskamrat, men
fann i stället för henne ett bref, hvilket jag genast ref
upp. Det första som mötte mina ögon var en
fruntimmers-ring med en diamant uti, densamma jag sett på min
reskamrats finger, vidare en sedel på femtio riksdaler riksgälds
och slutligen några rader, skrifna med karlhand af följande
innehåll:

»Det fruntimmer ni haft den artigheten att ledsaga
återvänder i skötet af den familj, som hon obetänksamt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:15:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/3/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free