- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 3. Bilder ur verkligheten. Del 3. En skådespelares äfventyr /
188

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jenny Lind

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Jenny Lind.





Jag ansåg för en stor lycka att ha entré till kungl. teaterns
scen och uraktlät icke att hvarje afton begagna mig
deraf. Jag hade blifvit presenterad för Lars Hjortsberg,
veteranen från Gustaf III:s tid, men trots silfverhåren ännu
lika själsliflig som förr, lika oöfverträffad på tiljan; jag hade
fått vexla några ord med Almlöf och Torsslow, då i fulla
blomman af ungdom och triumfer, liksom man väl kan
säga, att de ännu i dag synas skonsamt berörda af tiden.
Oftast ser man stora dramatiska konstnärer uppnå en hög
ålder, fast man lätt kunde föreställa sig, att de starka
karakterer och våldsamma passioner de efter hvartannat måste
framställa borde fräta på deras egen lifskraft. Men säkerligen
ligger konsten just deruti att kunna känna djupt, utan
att likväi känna så, att man sjelf lider af alla dessa
vexlingar mellan kärlek och hat, förtjusning och förtviflan, som
man skall återge på scenen. Man måste på samma gång
vara uti och utom sin roll, eller, för att begagna en bild,
liksom hafvet bära stormen på ytan, men lugnet på djupet.

Som nämndt är, försummade jag aldrig under mitt
vistande i Stockholm att infinna mig bakom kulisserna och
observera spelet der, alltid pikant, men den tiden säkerligen
i vida högre grad än nu. Det förefaller väl ej oväntadt
att höra gudar och gudinnor, kungar och drottningar klaga
och tvista öfver publikens eller mensklighetens otack och
orättvisa; men att höra huru dessa höga personligheter med
alla gudomlighetens eller royaténs emblemer tillrättavisas
och skrupensas bakom scenen af herrar i tulubber,
teaterdirektörer och andra som ha med saken att skaffa, var högst
komiskt. På den tiden var man mindre nogräknad i valet
af uttryck än man nu är.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:25:48 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/3/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free