Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - General Hård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Hvad roll har ni deri?»
»Jag har icke uppträdt i den pjesen.»
»Skada! Ni skulle, tycker jag, passa bra för den unge
riddaren, hvars dam, den sköna Laura, tyrannen Leon
bortröfvar.»
Jag såg på generalen med stora ögon. Jag visste ej,
hur jag skulle förena skämtet på hans mun med tårarne i
hans ögon.
»Lugna er!» sade han, liksom han förstått mig; »jag
skall spela den gamle Fernando, jag, och hjelpa er att rädda
Laura, såvidt möjligt är . . . Jag känner till några trådar i
den här intrigen, och konsten är blott att få dem i sin
hand . . . Men ett får jag allvarligen lägga er på sinnet,»
tillade generalen; »riddaren får aldrig sin Laura åter; han
måste djupt i sitt bröst bevara hvad han vet om henne,
han måste betrakta henne som bilden i en dröm. Såsom
det går till på teatern, går det sällan till i verkligheten,
och nu god morgon, min unge vän, och lycka till på resan!»
Han vinkade vänligt med handen. Jag bugade mig och
gick. I yttre rummet mötte jag Anderson, som kom med
generalens kläder öfver ena armen. Han gaf mig en vresig
blick. Förmodligen ansåg han mig vara skulden till att
hans dagsverke börjat tidigare än vanligt.
Så lemnade jag omsider Upsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
