- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 3. Bilder ur verkligheten. Del 3. En skådespelares äfventyr /
246

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mellan tvänne eldar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Mellan tvänne eldar.





Några månader efter uppträdena i Upsala voro vi i Vexiö.

Vexiö ansågs då för en af våra bättre
»spektakelstäder», såsom det hette och hvarmed förstods, att det
derstädes mer än i de flesta lönade att ge teatraliska
representationer. Det ansågs för naturligt att så skulle vara, efter
det var gammal residensstad för stiftets biskop, konsistorium
och gymnasium. Vår trupp hade varit der ungefär fjorton
dagar och spelat för goda hus. Derunder hade bror Jean
debuterat. Emilie Högqvists bror hade fäst många
förhoppningar vid sig, men också på samma gång många stora
anspråk. Han uppfyllde både de ena och de andra och
rönte en ofantlig framgång. Det var detsamma hvilken
genre han uppträdde i; han syntes lika nära befryndad med
Melpomene som med Thalia. Han tycktes född till
skådespelare, och säkert är, att hade han haft lika stora anlag
för att bli en någorlunda ordentlig menniska, så hade han
blifvit en konstnär af allra första ordningen. Men det föll
för mycken frost på vårblommorna af denna talang, just
när de som bäst behöfde ljus och värme för att kunna bli
hvad de kunnat, och ändå förblef han länge publikens
gunstling både i landsorten och hufvudstaden, der han,
såsom vi snart skola se, slutligen uppträdde.

En förmiddag — det var i midten af april — var jag
i Vexiö domkyrka för att bese dess märkvärdigheter.

»Det här är satans hästsko,» förklarade kyrkvaktaren,
som följde mig, i det han visade mig en ofantlig hästsko,
hvilken äfven räknades bland märkvärdigheterna.

»Hur har den kommit hit?» frågade jag.

»Jo, när hin onde, som fordom huserade här, fick höra
böneklockans ljud, tog han till flykten, och då tappade hästen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:57:47 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/3/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free