- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 3. Bilder ur verkligheten. Del 3. En skådespelares äfventyr /
255

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den finske baronen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ledning af sådana utmärktheter hade obestridligen åtskilliga
goda talanger utvecklats. »Många äro kallade, men få
utvalda», heter det. Sällan lämpar sig detta språk så bra på
något som på teatern.

_ Det var middagstiden en klar sommardag som jag körde
in i Söderköping. Jag erinrar mig, att jag dröjde några
minuter vid det gamla stenhus, der Sveriges första boktryckeri
funnits. Anlagdt 1490J upphäfdes det 1526. Det var för
»anstötliga skrifter», heter det. Pressen, en lefvande protest
mot allt murket, blir alltid anstötlig för detta. En nagel
i ögat på despoterna, är den sjelfva ögat för folken. Det
ligger måhända något af lodjur i dess blick; men hur skulle
den väl annars kunna genomtränga mörkreti Också är den
endast förskräckande för dem som vandra deruti.

Jag hade en bekant i staden, en ung handlande, som
ofta besökte Norrköping för att åse våra representationer.
I hans sällskap begaf jag mig till östra tullporten, utanför
hvilken S:t Ragnhilds källa uppspringer. Anordningarna för
badgäster voro den tiden ganska tarfliga. Hvarken det stora
badhuset eller käll-salongen voro byggda än. Men på den
rymliga öppna platsen voro många grönmålade säten och
gungbräden utstälda, och mycket folk vimlade der om
hvarandra, herrar och damer i utsökta toaletter. Brist på
helsa, öfverflöd på toalett, det ena får hjelpa det andra.

»Hvad är det der för en urang-utang smidd i guld?»
frågade jag min vän handlanden, i det jag pekade på en
lång drasut till betjent, rikligt öfverlastad med guld-galoner.

»Det är linska baronens betjent,» svarade min vän.

»En finsk baron? Hvad heter han?»

»Cedercreutz, badsejourernas förnämsta lejon. Han skall
vara stenrik; åtminstone strör han ut pengar med begge
händerna. Han står i spetsen för alla nöjen och är alla
damers förtjusning.»

»Ar husbonden finne, så måste betjenten bestämdt vara
kosack,» gissade jag.

»Nå, om så vore, så vore det väl i sin ordning,»
anmärkte min vän.

»Så borde det åtminstone vara, om rättvisan hade sin
gång,» tilläde jag. »Men,» frågade jag, »sedan du nu talat
om sejourens lejon, så önskade jag veta något om
lejoninnan, generalskan von L**. Jag ser inte henne bland de
närvarande.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:25:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/3/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free