Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
långt ifrån vackert i våra ögon, ehuru det röjde svart
skäggbotten. Vi förestälde oss, att om någon af vårt kön kunde
kallas vacker, så borde han se ut som någon af oss.
Fruntimmerna voro dock af annan mening.
»Hvem är hon på hästen derinne?» frågade någon af
oss en lärgosse, hvilken i detsamma kom ut ur verkstaden.
»Finska fröken,» svarade han.
»Hvad heter hon?»
»Finska fröken,» var svaret, liksom det var det enda i
sitt slag som återstod oss efter förlusten af Finland.
»Hvarför rider hon på Fagerbergs häst?»
»Hon profvar en sadel, som hon bestält.»
»Hon rider då!» mumlade vi med något mindre
entusiasm, ty vi kunde icke med fruntimmer till häst, kanske
derför att det var ett ingrepp i våra rättigheter, eller erinrade
det måhända för mycket om forntidens sköldmör, hvilka
icke voro i vår smak. De visade sig alltför karlavulna
och buro sig alltid hårdhändt åt. En af dem hade ju i
slaget på Bråvalla hed huggit Starkodder i ansigtet, så att
»hakan hängde och dinglade», såsom det heter i Bruzelii
historia. Korteligen, vi voro alla den tiden emot qvinnans
emancipation.
Vi gingo, rätt missbelåtna med att så ha misstagit oss
på vårt ideal. Men dermed var det icke slut på historien
om »Finska fröken».
Herr Olsson, så hette den vackre sadelmakaren, syntes
ofta på vår gård, ty han var något slägt med vagnmakaren,
som bodde der. Deraf vår bekantskap. Son till en
komminister i Södermanland, hade han gått ett år på Strengnäs
gymnasium, då han vid faderns död måste afbryta sina
studier och gå i lära hos Fagerberg, en ungdomsvän till
hans far. Hos Fagerberg lärde han ut och blef gesäll, men
råkade en gång i ordvexling med sin mästare och fick ett
par bastanta örfilar af honom, något som i dessa
patriar-kaliska tider hörde till ordningen för dagen. Förargad
öfver en ordning, den han för egen del ännu icke hunnit
vänja sig vid, tog han timmen derefter värfning vid
Lif-gardet till häst. Mången tror sig hämnas på den som
gjort en ondt derigenom, att man gör sig sjelf det mesta
onda, en tro som stått mången dyrt, utan att ändamålet
vunnits. Fagerberg, som likväl ångrade sin öfverilning,
lyckades efter’ ett års förlopp med stora uppoffringar få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
